LEONARD HERMAN ALEXIS DAHL (1857-1926)
Målningen på bilden (Nr 56 i min verkskatalog över konstverk med Pierre Louis Alexandre som modell) är en av tre kända från vad jag bedömer vara Pierre Louis Alexandres första posering på Konstakademien som skedde vintern 1877-1878. De övriga två är av Oscar Björck och August Edward Forsström. Möjligen kan också en ansiktsbild utförd av Georg Arsenius (d.y.) som finns på Uppsala Konstmuseum vara gjord vid denna posering. Forsströms målning finns fortfarande i familjen till dåvarande förmannen hos Kol&Koks AB i Stockholm, Axel Johansson som fick den som gåva eftersom ”han hade haft den där negern i sitt arbetslag”. Målningen och de historier som fanns kring den kom att bli avgörande för hur ”Negern Petterson” kom att identifieras som just Pierre Louis Alexandre. Vart Björcks målning tagit vägen är okänt. Den såldes under beteckningen ”Mor” för 135.000:- på Bukowskis kvalitetsauktion 2002. Den nu aktuella målningen är signerad Herman Dahl. Om denne konstnär är inte mycket känt och noteringen i Svenskt Konstnärslexikon ger också endast knapphändig information: Leonard Herman Axel/Alexis Dahl föddes den 13 februari 1857 i Stockholm. Han skrevs in i Akademien den 4 april 1876. Fick lovord tre år i rad. Och blev tillsammans med Johan Melin utesluten den 17 mars 1881 på grund av upprepad frånvaro från undervisningen. Samtidigt erhöll Anders Zorn sin tredje och sista varning.
Redan som barn upplevdes Herman som dyster och inbunden och med ett häftigt humör. I familjen fanns då fadern Frans Leonard Dahl, vinhandlare med butik på Drottninggatan 55/Bryggargatan 2 (Fastigheten Lammet 9, tidigare ”Lambet 25 och Lambet 26”). Huruvida han kallades Leonard eller Herman och huruvida han hette Alexis eller Axel förmäler inte historien. Han signerade sina målningar ”Herman Dahl” men omnämndes i skoltexter som ”Leonard”. Möjligen kan närvaron av ”Leonard” Zorn i samma klass på akademien ha avgjort till ”Hermans” fördel. Moderns namn har inte återfunnits. Pappan Frans Leonard dör 3 januari 1886. Huset hade byggts 1760 av murmästaren Johan Daniel Elfström efter att den tidigare bebyggelsen utplånats av Klarabranden 1751.
1794 ägdes fastigheten av vinhandlaren Georg Daniel Nescher (1753-1827) som inrättade en större vinhandel i den del av byggnaden som vette mot Drottninggatan/Bryggargatan. Frans Leonard följde sin far och styvfar i sitt yrkesval och blev vinhandlare. 1863 hade vinhandeln övertagits av Frans Leonard Dahl. I en samtida annons kunde man bland annat läsa:
”Uti huset No 55 Drottninggatan, hörnet av Bryggaregränden, försäljes, till de billigaste priser, alla slags Winer, såväl från nederlag såväl förtullade, hvaribland fina Champange, Bourgogne, Rhenska, Spanska, Portugisiska, flera sorter Desert-Winer […. ] samt för övrigt allt som hörer till en väl fournerad lagerkällare….”
Och allt enligt en priskurant som fanns på stället. Om man handlade över 50 buteljer fick man rabatt och gratis förpackning.
Herman hade en syster, Sigrid Maria/Marida Eleonora Dahl född den 6 november 1855. 1883 har Sigrid gift sig med Carl Henrik Otto Dubois och föder under tre år tre barn: Mary 23 februari 1884, Curt Otto Dubois Ackerman 23 februari 1884 och Georges Dubois den 30 juli 1886.
1887 är hon frånskild och endast Curt Otto Ackerman bor med henne. Enligt en annan uppgift har Dubois flyttat till Frankrike med sonen Georges. Dottern Mary dog blott tre månader gammal den 15 maj 1884.
Sigrid, avlider på Långbro sjukhus den 24/5 1936. Hon har enligt bouppteckningen inga kända anhöriga och efterlämnar en skuld på vårdkostnader på 7 703 kr och 56 öre. Hon var skriven på Banérgatan 25 och avled av åderförkalkning och hjärtmuskelinflammation.
När Herman håller på att arbeta med sitt prisämne vid akademien, blir han, som den bortskämde, måhända egenkäre och lätt koleriske man han tycks vara, nervös. Han är missnöjd med sitt arbete och skär sönder duken. Han upphör med allt arbete och blir slö och grubblande. Driver omkring som en lösdrivare. 1881 blir han ju utsparkad från akademien på grund av sin myckna bortovaro. Men trots detta lyckas han tydligen delta vid Föreningen för Nordisk Konst utställning 1884. Med vilket verk är det ingen som vet. I princip är endast sex verk kända av denne konstnär: Detta akademiarbete med ”Negern Petterson” som modell samt de två nedan återgivna målningarna som sålts, två teckningar i Nationalmuseum samt en i Kungl.Biblioteket. Enligt rotemansarkivet flyttar han till Rote 8 1882 tillsammans med resten av hushållet men registret visar att det bara är fadern som flyttar in på nya adressen.
Anledningen till detta torde vara att hans mentala hälsa ytterligare försämras och han blir intagen på olika anstalter på Tjurkö och Svartsjö och till slut i slutet av 1880-talet till ett hem för sinnesjuka. Sedermera vårdades han hos enskilda. Han hade inte försökt att skada sig eller andra och våldsam kunde han bara bli någon gång om han blev motsagd. Periodvis stänger han in sig 4-6 veckor. Sover mycket och äter litet. Pratar om nätterna. Sedan följt av en lika lång period av lugn. Mellan 1912 och 1925 är han intagen på Uppsala Hospital och Asyl. I april 1925 blir han överförd till Ulfsunda sjukhus där han avlider den 6 juli 1926. Två tavlor har sålts i våra dagar. En på Bukowskis i Stockholm som är daterad 1882 och en 2012 i Paris. Nationalmuseum har tvenne teckningar av Dahls hand och Kungliga Biblioteket en.
