Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now! HÀr nedan syns maskintolkade texten frÄn faksimilbilden ovan.
Ser du nÄgot fel? KorrekturlÀs sidan nu!
börsadelns döttrar. Jfr Jesu heliga hjÀrtas
brödraskap.
Dame-jeanne [dam-ja’nn], fr. (af arab. damagan:,
i England förvrÀngdt till demi-john), stor och
ballongformig, af halm och flÀtverk omgifven
glasflaska, afsedd till förvaring af svafvelsyra
eller andra frÀtande vÀtskor, i MedelhafslÀnderna
Àfven till förvaring af vin.
Mindre dame-jeanne (för 10 kg.).
Damenisation, mus. Se Solmisation.
Damera. Se Damspel.
Damergou [-gor], landskap pÄ södra grÀnsen af Sahara
mot Bornu, under
15° n. br. och 8° ö. lgd, ett bördigt oasland,
bebodt af negrer, som tala kanuri, och haĂșsa. De
viktigaste orterna Àro enligt Barth, som 1851
besökte landet, handelsplatserna Taghelel och Kula-n’kerki. D. hör till det franska
Niger-militÀrterritoriet.
Damerow [-rÄ], Heinrich Philipp August, tysk lÀkare,
f. 1798 i Stettin, blef 1830 e. o. professor i
Greifswald och 1836 förestÄndare för det provisoriska
hospitalet i Halle samt öfvertog 1844 högsta ledningen
af det nyinrÀttade provinshospitalet dÀrstÀdes. Död
1866. - D. bidrog mycket till förbÀttrandet af de
tyska vÄrdanstalterna för sinnessjuka Àfvensom till
utbildande af skickliga hospitalslÀkare. 1844-57
redigerade han "Allgemeine zeitschrift fur
psychiatrie". Hans mest betydande skrift Àr Ueber
die relative verbindung der irren-, heil- und
pflegeanstalten in historisch-kritischer, sowie in
moralischer, wissenschaftlicher und administrativer
beziehung (1840).
Dames, Wilhelm Barnim, tysk geolog och paleontolog,
f. 9 juni 1843 i Pommern, d. 22 dec. 1898 i Berlin,
filos. doktor i Breslau 1868, 1878 e. o. och 1891
ord. professor i geologi och paleontologi vid
universitetet i Berlin samt 1896 förestÄndare för den
paleontologiska afdelningen af Museum fĂŒr naturkunde
dÀrstÀdes. D. företog flera resor i vetenskapligt
syfte Àfven utom sitt fÀdernesland, sÄsom till
Grekland och Ăstersjöprovinserna, hvarjĂ€mte han
1881, 1884 och 1890 besökte Sverige. Han skref
Geologische reisenotizen aus Schweden (1881),
Ăber die schichtenfolge der silurbildungen Gotlands
und ihre beziehungen zu obersilurischen geschieben
Norddeutschlands (1890), Ăber vogelreste aus dem
Saltholmskalk von Limhamn bei Malmö (s. Ä.) samt
beskref af svenska expeditioner hemförda saurierester
frÄn triaslagren pÄ Spetsbergen: Vber Ichthyopterygier
der triasformation (1895). D., som stod i liflig
förbindelse med skandinaviska forskare, bland
hvilka han rÀknade mÄnga vÀnner, var den förste i
Tyskland, som sÄsom akademisk lÀrare uttalade sig
för riktigheten af O. Torells dÀrstÀdes dÄ mycket
bekÀmpade, men nu allmÀnt antagna glacialteori, och
utgaf ett populÀrt arbete öfver Die glacialbildungen
der
norddeutschen tiefebene (1886). Af hans öfriga till bortÄt
ett hundratal uppgÄende geologiska och paleontologiska
uppsatser och afhandlingar mÄ hÀr nÀmnas endast Ueber
ArchÊopteryx (1884), dÀri den mÀrkliga fossila
fÄgeln pÄ ett sÀrdeles grundligt och fullstÀndigt
sÀtt beskrifves (jfr ArchÊopteryx). D. grundlade
1882 tillsammans med E. Kayser den fortgÄende
serien "PalĂŠontologische abhandlungen" och var
frÄn 1885 till sin död en af huvudredaktörerna
för den ansedda tidskriften "Neues jahrbuch fĂŒr
mineralogie, geologie und palĂŠontologie". D. var
led. af Fysiogr. sÀllsk. i Lund 1896.
A. G. N.
Damgan (Damghan), stad i Persien, vid södra
sluttningen af Elburs, 1,139 m. ö. h., vid vÀgen
Teheran-Mesched. Omkr. 15,000 inv. Stor export
af pistacier och mandlar ("kaghazi"). D. var en
viktig stad under medeltiden. 10 km. i s. v. har man
trott sig finna lÀmningarna af den gamla partiska
hufvudstaden Hekatompylos.
Damgarten, stad i preussiska regeringsomrÄdet
Stralsund (Pommern), vid Recknitz’ mynning. 1,691
inv. (1900). Fiske och skeppsbyggen, glasbruk,
sÀdeshandel. D. grundlades redan 1255 af furst
Jaromar II af RĂŒgen och blef sedermera befĂ€st. 1630
besattes vakttornet af svenskarna, och 1631 befalldes
Horn att dÀr lÄta slÄ en fast skans enligt ritning
af Truytorrens. 1637 mÄste D. dock utrymmas, men
redan 1638 Ätertogs det, hvarefter befÀstningarna
förstÀrktes. Genom westfaliska freden 1648 aftrÀddes
D. liksom hela Vorpommern till Sverige. I början af
okt. 1675 försvarade O. V. v. Königsmarck passet
vid D. med utmÀrkt tapperhet mot de öfverlÀgsne
danskarna och vek ej, förrÀn han genom Mardefelts
alltför hastiga utrymmande af passet vid Götskow
hotades med kringgÄng. 1676 var D. nÄgon tid Äter
i svenskarnas hÀnder liksom Àfven 1678, i början af
hvilket Är Königsmarck lÀt förstÀrka befÀstningarna
och kort dÀrefter med framgÄng försvarade passet
mot de allierade. 1711 intogs D. af de allierade,
men i nov. 1712 tilltvingade sig Stenbock passagen
genom passet. 1758 intogs D. af preussarna, som
raserade skansen, hvilken emellertid ÄterstÀlldes
af svenskarna 1760. D. utrymdes 1806, men Ă„tertogs
i april 1807 och förstÀrktes sedan af svenskarna,
hvilka dock 13 juli s. Ä. mÄste uppgifva det Ät
fransmÀnnen. Genom freden i Kiel (1814) kom D. till
Danmark, som följande Är aftrÀdde det till Preussen.
L. W:son M.
Damghan. Se Damgan.
Damiani, Petrus, helgon, klosterförestÄndare, f. 1006
(l. 1007) i Ravenna, tillbragte sin första ungdom som
svinaherde hos en af sina bröder. En annan broder
vid namn Damianus satte honom dock i tillfÀlle att
studera, hvarefter D. slog sig ned som lÀrare i sin
fÀdernestad, dÀr han gjorde mycken lycka. DÀr greps
han af den Ànda till eremitlif drifna reaktion mot
kyrkans förfall, som samtidigt med Cluny-reformen
vÀxte sig stark i Italien. Vid omkr. 30 Ärs Älder blef
han eremit, tillbragte som sÄdan en tid under den
strÀngaste askes och ingick lÀngre fram i klostret
Fonte Avellana, hvars prior och abbot han sedan
blef. DÀr gjorde han sig kÀnd som en mycket strÀng
sededomare samt egnade sig med kraft och ifver Ă„t
upphjÀlpandet af den sjunkna tukten bland klerus i
allmÀnhet. Sedan
