651 Galoner-Galt 652 betydelse för matematikens utveckling (se Gruppteori). Äfven på andra områden af matematiken än ekvationsläran gjorde G. märkliga upptäckter. Tyvärr har därom intet annat blifvit bevaradt än några korta uppgifter, som han meddelat sin vän A. Chevalier i ett bref, skrifvet dagen före hans död. G :s samtliga arbeten trycktes 1846 af Liouville i dennes tidskrift "Journal de mathématiques"; en separat uppl. af dem utgaf s 1897. G :s lefnadsteckning af P. Dupuy finnes intagen i "Annales de l'Ëcole normale" (1896). I-F. Galoner (fr. galons), mer eller mindre breda band (snören, tränsar) med inväfd guld- eller silfvertråd, Fig. 1. Galon till gradbeteckning på mössa (inom svenska armén). hvilka i synnerhet begagnas på uniformspersedlar (i många fall som gradtecken). - Galonera (fr. galonner), besätta med galoner. Galopp (fr. galüp, af fnhty, gahlaufan, löpa, springa). 1. Ridk., hästens språngartade rörelse, hvarunder han för hvarje språng ett ögonblick befinner sig sväfvande i luften och hvarvid man med hänsyn till fotflyttningen under vanlig galopp urskiljer tre tempon. Allteftersom högra eller vänstra sidans ben under större delen af galoppsprånget sättas framför den andra sidans, sägcs hästen gå i höger eller vänster galopp. Sålunda sättas fötterna på marken i följande ordning under höger galopp: 1. Vänstra bakfoten (fig. 1), 2. Högra bakfoten och vänstra framfoten (fig. 2), 3. Högra framfoten (fig. 3), hvarefter kroppen i samma ögonblick, som denna fot upplyftes, förblir sväfvande i luften, tills vänstra bakfoten åter skjutits under bålen. Galoppen kallas förvänd, när hästen vid ridning till höger (vänster) med ryttarens vilja går i vänster (höger) galopp, falsk, när detta sker mot ryttarens vilja, samt korsgalopp, när framdelen går i höger och bakdelen i vänster galopp eller om-vändt. Alltefter den olika grad af hastighet och samling, hvari hästen rör sig under galoppen, kallas den samlad galopp (omkr. 220 m. i minuten), kort galopp (omkr. 250 m.), manövergalopp (omkr. 350 m.), öfead galopp (omkr. 450 m.) samt fyrsprång 1. Fig. 2. karriär (allt hvad hästen kan löpa). Under den korta s. k. skolgaloppen, liksom vid fyrsprånget, uppstå fyra tempon. Båda frambenen och båda bakbenen följa dock vid fyrsprånget så tätt på hvarandra, att det höres nästan som ett tramp af hvardera paret, och ögat oftast har svårt att uppfatta rörelsen annat än som utförd i endast två tempon. Fyrsprånget af bildades också som tvåtakts-galopp, tills ögonblicksfotografien kunde konstatera, hur hvarje ben ensamt därvid under vissa korta tidsmoment uppbär hela tyngden. 2. (G al öp p ä d) Modern, liflig runddans i 2/4 takt, med en eller två trior, härstammar från Tyskland, där den fordom kallades hopser eller rutscher. Den infördes i balsalarna 1824 och blef mycket omtyckt, men dess föga estetiska karaktär har numera bragt den ur modet. 1. B.C-m. 2. A. L. (E.F-t.) Galopperande lungsot. Se Lungsot. Galo'sch (fr. galoche, af lat. ga'llicæ, en gallisk fotbeklädnad, eller af mlat. galopia, af grek. kalo-po'dion, träfot, skomarkarläst), yttersko (af läder eller numera vanligen af guttaperka). Galston [gatsten], stad i skotska grefsk. Ayr, rid Irvine. 6,979 inv. (1901). Katolsk kyrka (byggd af markisen af Bute). Tillverkning af mattor, spetsar, muslin. Stenkplsgrufvor, stenbrott. Wbg. Galsvänskbi. Se Gammelsvenskby. Galt. 1. SeSvinafvel. -2. Se Murgal t. - 3. Metall., tackjärnsstycke, som erhålles vid gjutning ur masugnen af för färskning afsedt tackjärn. Galtar gjutas i smala rännor uppformade i sand, s. k. mått, och ha vid olika masugnar olika form och storlek. Öfre ytans dimensioner bruka göras 300 ä 400 mm. i längd och 200 å 250 mm. i bredd; tjockleken 50 ä 100 mm. För vallon-smide gjutes tackjärnet i form af långa, halfrunda galtar, s. k. gösar (se d. o.). För martin- och lancashiremetoderna åter gjutes järnet i kokiller af gjutjärn, hvari det stelnar till platta tackor (se Tacka). 3. C. A. D.* Galt [gå'lt], stad, uppkallad efter John Galt (se denne), i prov. Ontario (Canada), vid Grand river, 40 kin. v. om Ontariosjön. 7,866 inv. (1901). Järn-, pappers- och ylleindustri. 6,5 km. n. v. om G. ligger P r es t o n, med mineralkällor. Wbg. Galt, Peder, dansk amiral, af gammal adlig släkt, f. omkr. 1581, studerade i Tyskland och Frankrike 1599-1603 samt 1605-07, var 1609 -12 sekreterare i kansliet och tjänstgjorde 1622-24 såsom diplomatisk agent i Stockholm. 1618 fick han ett kanonikat i Lund, hvilket han innehade till sin död. 1628 blef G. kapten vid flottan och var 1630 viceamiral på tåget mot Hamburg. 2 juli 1644 blef han, efter sjöslaget vid Femern, generalamiral öfver flottan, som lade sig framför Kielbukten. Då G. 30 juli underlät att, såsom konungen befallt, angripa den i nämnda hafsbukt inspärrade svenska flottan, blef han afsatt från öfverkommandot, och då svenskarna natten mellan l och 2 aug. seglade sin kos, affördes han genast till Köpenhamn samt dömdes 28 aug. s. å. af riksrådet till döden, icke, såsoT sedermera allmänt uppgifvits, därför att han icke förmått hindra den svenska flottans bortseglande, utan därför att han icke åtlydt konungens order. 31 aug. blef han afrättad. - G. efterlämnade i handskrift en dansk laghistoria, De jure danorum (1632), och en numera förkommen afhandling om

✕