Balkong
En balkong är en utbyggnad från en vägg i eller på en byggnad, med plattform och någon form av skyddsräcke, som är belägen ovanför marken eller golvet. Vanligen skjuter den ut från en byggnads huskropp,[1][2] men kan delvis vara inbyggd i huskroppen[3]. En balkong fungerar ofta som en mindre uteplats, men det finns även inglasade balkonger samt inomhusbalkonger såsom en teaterbalkong som vanligen används som en vip-läktare.
En balkong är ett stomkomplement, vilket betyder att den kompletterar stommen men utan att överföra belastningar eller att bära någon del av byggnaden. Den kan därför avlägsnas utan att påverka byggnadens stabilitet.
I modern tid har många balkonger, liksom altaner, glasats in.[4] vilket möjliggör användande tidigare på våren och senare på hösten, samt används som skydd mot bland annat bilavgaser, buller, snö, regn och blåst.
Regler och föreskrifter
[redigera | redigera wikitext]I Sverige räknas balkongen som en del av bostaden och i grunden gäller samma lagar på en balkong som i resten av bostaden. I Sverige finns exempelvis ingen lag med förbud om att sova på balkongen. Däremot kan bostadsrättsföreningar och hyresvärdar ha lokala ordningsregler för balkonger. Sådana kan bland annat röra grillning, blomlådor eller förvaring. Generellt bör man undvika tunga möbler som kan belasta balkongen i onödan och hellre använda till exempel en luftmadrass. Samtidigt har innehavaren ett ansvar för att ingenting kan ramla eller blåsa ner från balkongen. Det som händer på en balkong kan i vissa fall uppfattas som störande av grannar och förbipasserande på marken. Exempelvis högljudda samtal, musik på obekväma tider eller till och med höga snarkningar kan resultera i ett störningsärende eller en konflikt.[5]
Säkerhet och olyckor
[redigera | redigera wikitext]Balkonger behöver inspekteras regelbundet för att skador som kan leda till ras ska upptäckas och åtgärdas i tid. I Sverige har fastighetsägaren ett ansvar för att byggnaden som helhet hålls säker och underhållen.[6] Trots inspektioner händer det att balkonger plötsligt rasar ner.[7][8] En annan orsak till ras kan vara bygg- eller konstruktionsfel.[9] Under 2020-talet har flera fall i Sverige uppmärksammats där hela eller delar av en balkong rasat ner.[10] Ibland även med personskador[8][11][12] eller dödsfall som följd[13]. En annan säkerhetsaspekt är barnsäkerheten. För att balkonger ska anses barnsäkra ställs krav på exempelvis minimihöjd på räcket och högsta bredd mellan spjälor. Vårdnadshavarna har också ett ansvar för att möbleringen på balkongen är barnsäker och att inte barnen tillåts leka på balkongen. Förutom att barn kan klättra på möbler och krukor för att ta sig över räcket kan tappade småleksaker från hög höjd ändå orsaka stora skador på en person som befinner sig på marken.[14]
Typer av balkonger och snarlika byggnadsdetaljer
[redigera | redigera wikitext]Fransk balkong är inte i egentlig mening en balkong, eftersom den saknar plattform. Den består endast av ett räcke utanför byggnadens yttervägg med en balkongdörr som öppnas inåt lägenheten.
Indragen balkong kallas ibland en balkongliknande del som dock ligger inåt byggnaden från fasaden sett. Den kallas på fackspråk för loggia i stället för balkong.
Kronbalkong är en rundad balkong belägen mellan två burspråk, med en dörr i ena eller vardera burspråket.
Kungsbalkong kallas en balkong på översta våningen som sträcker sig över flera rum, ofta hela lägenheten.
Takterrass är ingen balkong, men har en funktion liknande balkongens och är belägen ovanpå ett hustak.
Veranda eller altan är inga balkonger, utan en annan utbyggnad eller terrass på hus.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Terminologicentrum TNC: Kommunalteknisk ordlista | 1976
- ↑ Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer | 1994
- ↑ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: balkong
- ↑ Bengt Isaksson (17 augusti 2015). ”10 saker att tänka på när du bygger inglasat uterum” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/leva-och-bo/tradgard/10-saker-att-tanka-pa-vid-bygget-av-inglasat-uterum/. Läst 22 oktober 2018.
- ↑ Viggo Cavling (3 juli 2026). ”Får man sova på balkongen? Det här gäller i Sverige”. Dagens PS. https://www.dagensps.se/weekend/trend/far-man-sova-pa-balkongen-det-har-galler-i-sverige/. Läst 4 juli 2026.
- ↑ ”Fastighetsägarens ansvar för balkonger - Fastighetsägarna”. www.fastighetsagarna.se. https://www.fastighetsagarna.se/fakta/fastighetsagarens-ansvar/byggnad-och-tillhorande-tomt/balkonger/. Läst 4 juli 2026.
- ↑ ”Balkong har rasat på Södermalm: "Största allvar"”. www.mitti.se. 1 juni 2026. https://www.mitti.se/nyheter/balkong-har-rasat-pa-sodermalm-storsta-allvar-6.3.368672.28257b8b33. Läst 4 juli 2026.
- 1 2 ”Balkong rasade – fastighetsägaren svär sig fri”. www.aftonbladet.se. 12 maj 2024. https://www.aftonbladet.se/a/gw7vx1. Läst 4 juli 2026.
- ↑ Johan Fyrk (26 januari 2021). ”Pojke föll sex meter när balkong rasade”. Byggnadsarbetaren. https://www.byggnadsarbetaren.se/pojke-foll-sex-meter-nar-felbygd-balkong-rasade/. Läst 4 juli 2026.
- ↑ Henrik Holmberg (8 januari 2026). ”Balkong rasade – hänger kvar längs väggen”. www.ekuriren.se. https://www.ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/artikel/balkong-rasade-hanger-kvar-langs-vaggen/j8me5n1l. Läst 4 juli 2026.
- ↑ Amanda Norgren (1 april 2026). ”Karin bröt ryggen när balkongen rasade – får 17 760 kronor”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/sverige/brot-ryggen-nar-balkongen-rasade-far-17-760-kronor/. Läst 4 juli 2026.
- ↑ ”Balkong i Vänersborg kollapsade - tre personer skadades”. Hem & Hyra. https://www.hemhyra.se/nyheter/balkong-i-vanersborg-kollapsade-tre-personer-skadades/. Läst 4 juli 2026.
- ↑ ”En omkom när balkong rasade”. Svenska Dagbladet. 22 maj 2009. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/21fe6115-0071-3015-9106-7ad03ece56d6. Läst 4 juli 2026.
- ↑ ”Barnsäkerhet på balkongen - missa inte vad som gäller!”. www.byggabalkong.org. https://www.byggabalkong.org/barnsakerhet-pa-balkongen. Läst 4 juli 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Balkong.
