Hoppa till innehållet

Emma Meissner

Från Wikipedia
Emma Meissner
Emma Ekström vid Vasateatern, 1892.
FödelsenamnEmma Olivia Ekström
Födelsedatum30 oktober 1866
FödelseortKarlstad, Sverige
Dödsdatum20 november 1942 (76 år)
DödsortStockholm
MakeRobert Berg
(1894–1897; skilda)
Hjalmar Meissner
(1899–1940; hans död)
Genreoperett
Rollsopran
År som aktiv1881–1941
Utmärkelser
Litteris et Artibus

Emma Meissner, född Ekström 30 oktober 1866 i Karlstad, död 20 november 1942 i Stockholm, var en svensk operettsångare (sopran) och skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Meissner var engagerad i kören vid Mindre teatern[förtydliga] i Stockholm 1881–1883. Sitt första sceniska framträdande hade hon som en av schackbönderna i Sjökadetten. Hon var elev vid konservatoriet i Stockholm 1884–1885 samt hos Fritz Arlberg och Signe Hebbe 1885–1886. Därefter var hon engagerad hos Fröberg 1886–1888 och vid Södra Teatern i Stockholm 1888–1889.[1]

Hon fick sitt genombrott på Vasateatern i Stockholm 1890 som Yum Yum i Mikadon. Under 1891 uppträdde hon tillsammans med Elisabeth Hjortberg som varietésångerska och turnerade i Norge, Danmark, England och Tyskland. Senare övergick hon till Oscarsteatern där hon bland annat 1907 spelade titelrollen i den första svenska uppsättningen av Glada änkan.

Totalt medverkade hon i över 100 olika operetter. Hon filmdebuterade 1903 och kom att medverka i drygt 15 filmer. Hon var även verksam som grammofonartist.

Hon var 1894–1897 gift med kassör Robert Berg och från 1899 med kapellmästaren Hjalmar Meissner. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1888EurydiceOrfeus i underjorden (Orphée aux Enfers)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Södra Teatern[3]
1889CavildaHälften hvar eller Hin ondes andel (La Part du diable)
Daniel Abuer och Eugène Scribe 		Södra Teatern[4]
StellaJagten efter lyckan (Die Jagd nach dem Glück)
Franz von Suppé, Richard Genée och Bruno Zappert 		Henrik ChristiernssonDjurgårdsteatern[5]
Lotta Andersson, medlem i damkvartettTill Paris
Frans Hodell 		Vasateatern[6]
SchrollinaKapten Fracassa (Capitain Fracassa)
Rudolf Dellinger, Richard Genée och Friedrich Zell 		Vasateatern[7]
FanchetteSjökadetten (Der Seekadett)
Richard Genée 		Vasateatern[8]
Hertiginnan de ParthenayLille hertigen (Le Petit Duc)
Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Vasateatern[9]
1892Erminy, Lord Losebernes dotterJack och Bob (Erminie)
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton 		Vasateatern[10]
1893DockféenDockféen (Die Puppenfée)
Josef Bayer 		Vasateatern[11]
Hilma Andersson, sömmerskaAmors droska (Amor’s Droschke)
Rudolf Kneisel och Hermann Hirschel 		Vasateatern[12]
1894Fröken StockholmEn séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger 		Vasateatern[13]
Francine, "Lilla mamma"Lilla mamma (La Mère des compagnons)
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru 		Vasateatern[14]
Wladimir Dimitrowitsch Samoiloff, löjtnantFatinitza
Franz von Suppé 		Vasateatern[15]
1898Molly SeamoreGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank 		Vasateatern[16]
1900Molly SeamoreGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank 		Djurgårdsteatern[17]
RosamundaN:o 42946, eller Ett extra nummer, revy
X 		Djurgårdsteatern[18]
1901Amélie
Antonine		Både hjärta och hand (Le Cœur et la Main)
Hervé, Alfred Hennequin och Albert Millaud 		Axel BosinDjurgårdsteatern[19]
Markisinnan Edith de ChatelleraultGlada äkta män (Les Fétards)
Victor Roger, Antony Mars och Maurice Hennequin 		Axel BosinDjurgårdsteatern
Flyttad till Vasateatern[20]
1902Lola WinterSolstrålen (Das süsse Mädel)
Heinrich Reinhardt, Alexander Landesberg och Leo Stein 		Emil LindenDjurgårdsteatern[21]
Grevinnan CorniskiNiniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud 		Albert RanftDjurgårdsteatern[22]
Flyttad till Södra Teatern
1904Jeanne BagnoletEn belägrad enka (Les Gaietés du veuvage)
Ernest Grenet-Dancourt 		Axel BosinDjurgårdsteatern[23]
1905Både hjärta och hand (Le Cœur et la Main)
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume 		Östermalmsteatern[24]
En lektion
Walter Christmas 		Svenska teatern, Stockholm[25]
EurydikeOrfeus i underjorden (Orphée aux Enfers)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Östermalmsteatern[26]
1906Catherine HübscherHertiginnan av Danzig (The Duchess of Dantzic)
Ivan Caryll och Henry Hamilton 		Östermalmsteatern[27]
Söndagsbarnet (Das Sonntagskind)
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell 		Östermalmsteatern[28]
FragolettoFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Oscarsteatern[29][30]
DaisyDollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum 		Oscarsteatern
1907Hanna GlawariGlada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein 		Axel BosinOscarsteatern[31][3][29][32]
1908Grevinnan CorniskiNiniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud 		Axel BosinDjurgårdsteatern[33]
Flyttad till Oscarsteatern
Daisy GrayDollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum 		Axel BosinOscarsteatern[34]
1910FatméMahomets paradis (Le Paradis de Mahomet)
Robert Planquette och Henri Blondeau 		Oscarsteatern[35]
1911MirandolaVackra ladyn (Die schönste Frau)
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar 		Emil LindenOscarsteatern[36]
Susanna PomarelKyska Susanna (Die keusche Susanne)
Jean Gilbert och Georg Okonkowski 		Oscarsteatern[37]
1912Kvinnohataren (Der Frauenfresser)
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau 		Emil LindenOscarsteatern[38]
PepitaEva
Franz Lehár 		Emil LindenOscarsteatern
MedverkandeBiografflugan (Filmzauber)
Walter Kollo och Willy Bredschneider 		Oscarsteatern[39]
1914Delia GillFilmdrottningen (Die Kino-Königin)
Jean Gilbert, Georg Okonkowsi och Julius Freund 		Oscarsteatern[3]
1915Juliette VermontGreven av Luxemburg (Der Graf von Luxemburg)
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky 		Oscarsteatern[40]
1918AdèleLäderlappen (Die Fledermaus)
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée 		Albert Ranfts operettsällskap[41]
1920Boccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée 		Carl BarcklindOscarsteatern[42]
1921Grevinnan AlexandrovnaSista valsen (Der letzte Walzer)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald 		Carl BarcklindOscarsteatern[43]
1922Lucullus hushållerskaLucullus (Die Braut des Lucullus)
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch 		Carl BarcklindOscarsteatern[44]
1923Madame BrocardGri-Gri (Grigri)
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel 		Elvin OttosonOscarsteatern[45]
1924Den österrikiska grevinnanKvinnan i purpur (Das Weib im Purpur)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher 		Nils JohannissonOscarsteatern[46]
1925Furstinnan Bozena Cuddenstein zu ChlumetzGrevinnan Mariza (Gräfin Mariza)
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán 		Nils JohannissonOscarsteatern[47]
Damerna från Olympen (Die Damen vom Olymp)
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Rudolf Nelson 		Nils JohannissonOscarsteatern[48]
Lille kavaljeren (Der süsse Kavalier)
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall 		Nils JohannissonOscarsteatern
JessieOrloff (Der Orlow)
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten 		Nils JohannissonOscarsteatern[49]
StinaJulstjärnan (Reisen til Julestjernen)
Sverre Brandt och Johan Halvorsen 		Nils JohannissonOscarsteatern[50]
1926AuroraHjärtekrossaren (Der Vielgeliebte)
Hermann Haller och Eduard Künneke 		Oskar TextoriusOscarsteatern[51]
ComtessenApollon ombord
Evert Taube 		Oskar TextoriusVasateatern[52]
Fru SilleryNiniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud 		Albert RanftVasateatern[53]
1927Bankdirektörens fruAdjö, Mimi (Adieu, Mimi)
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst 		Oskar TextoriusVasateatern[54]
1928Fröken PoumaillacInte på mun (Pas sur la bouche)
Maurice Yvain och André Barde 		Oskar TextoriusVasateatern[55][56]
Grevinnan AlexandrovnaSista valsen (Der letzte Walzer)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald 		Oskar TextoriusVasateatern[57]
1935Anna PavlovnaFedja eller Det levande liket (Живой труп, Živoj trup)
Leo Tolstoj 		Per LindbergVasateatern[58]
1936MollyGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Owen Hall och Sidney Jones 		Karl KinchOscarsteatern[3]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Diskografi

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Emma Olivia Berg, född Ekström i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
  2. ↑ Hitta graven
  3. 1 2 3 4 Svenskt biografiskt lexikon
  4. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-01/7354/2. Läst 29 juli 2015.
  5. ↑ ”Krig i fred”. Åbo Tidning: s. 2. 17 augusti 1889. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/79038#?page=2. Läst 29 juli 2015.
  6. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-31/7505a/3. Läst 29 juli 2015.
  7. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-18/7520a/2. Läst 29 juli 2015.
  8. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-31/7557/2. Läst 28 juli 2015.
  9. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015.
  10. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016.
  11. ↑ ”Teater och musik: Vasateatern: Dockféen”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-16/8557/2. Läst 5 mars 2016.
  12. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 september 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-09-09/8727A/3. Läst 5 mars 2016.
  13. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016.
  14. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016.
  15. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-12-18/9116A/4. Läst 26 april 2016.
  16. ↑ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015.
  17. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 1 juni 1900. https://arkivet.dn.se/tidning/1900-06-01/10846A/4. Läst 7 december 2025.
  18. ↑ ”N:o 42946 (1900)”. KulturNav. https://kulturnav.org/d36bc5c4-b59d-49db-8bc6-66b08d426000. Läst 12 december 2025.
  19. ↑ ”Lili (1901)”. KulturNav. https://kulturnav.org/06088c9f-8e98-4f0c-be58-f8ab5689b7ae. Läst 25 december 2025.
  20. ↑ ”Glada äkta män (1901)”. KulturNav. https://kulturnav.org/5c822f66-7d04-448a-89af-e1d19ccf16c3. Läst 25 december 2025.
  21. ↑ ”Solstrålarne (1902)”. KulturNav. https://kulturnav.org/e691f79e-5b83-45f6-babd-5077981858e5. Läst 29 december 2025.
  22. ↑ ”Niniche (1902) : Djurgårdsteatern, 1902-08-05”. KulturNav. https://kulturnav.org/de8c0e6d-343e-4a3b-a31c-de9619b3b3e1. Läst 27 december 2025.
  23. ↑ ”En belägrad änka (1904)”. KulturNav. https://kulturnav.org/2f225a9d-d1a3-481f-9abf-ac6c9a80179a. Läst 1 januari 2026.
  24. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084048/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015.
  25. ↑ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (39): sid. 499. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119072853/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_39.pdf. Läst 18 november 2015.
  26. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015.
  27. ↑ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015.
  28. ↑ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120221638/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015.
  29. 1 2 Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36
  30. ↑ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015.
  31. ↑ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015.
  32. ↑ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015.
  33. ↑ ”Niniche (1908) : Djurgårdsteatern, 1908-08-01”. KulturNav. https://kulturnav.org/08a26d6d-d32c-469e-a73b-f394374f1b58. Läst 9 januari 2026.
  34. ↑ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015.
  35. ↑ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016.
  36. ↑ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  37. ↑ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  38. ↑ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016.
  39. ↑ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021214234/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015.
  40. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015.
  41. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-01-18/16/6. Läst 21 juli 2015.
  42. ↑ Rosengren 1948, s. 49.
  43. ↑ Rosengren 1948, s. 54.
  44. ↑ Rosengren 1948, s. 68.
  45. ↑ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015.
  46. ↑ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017.
  47. ↑ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017.
  48. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-25/110/9. Läst 19 februari 2017.
  49. ↑ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015.
  50. ↑ Musik- och teaterbloggen
  51. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017.
  52. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016.
  53. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016.
  54. ↑ Rosengren 1948, s. 127.
  55. ↑ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  56. ↑ ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015.
  57. ↑ Rosengren 1948, s. 133.
  58. ↑ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder …. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Libris 784760 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än … : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 160. Libris 1404046 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emma_Meissner&oldid=58896604”