Fluorit
| Fluorit | |
|---|---|
 | |
| Generellt | |
| Kategori | Mineral |
| Kemi | Kalciumfluorid CaF2 |
| Identifiering | |
| Färg | Färglös, Vit, Violett, Blå, Grön, Blå-grön, Gul, Brun-gul, Rosa och Röd. |
| Streckfärg | Vit. |
| Kristallsystem | Kubiska |
| Brott | Glatt till mussligt, sprött. |
| Mohs | 4 |
| Ljusbrytning | 1,433-1,435 |
| Pleokroism | - |
| Spaltning | Fullständig |
| Densitet | 3,18 |
| Dispersion | 0,007 |
Fluorit eller flusspat är ett mineral som innehåller kalciumfluorid (CaF2). Den förekommer i oktaederform eller kubisk form. Färgen varierar, vanligt är grön, violett, gul och blå, men ren kalciumfluorid är färglös. Röntgenstrålning kan förändra färgen. Fluoriten har hårdheten 4 på mohs hårdhetsskala. Den används inom industrin som smältpunktssänkande medel (flussmedel), till exempel vid emaljering, och metallframställning. Andra användningsområden är glas- och keramiktillverkning. Det är också råmaterial för tillverkning av fluorvätesyra.[1]
Inom glastillverkningen används det dels som grumlande komponent i visst opalglas (flussglas), dels i mindre mängder i viss glasmassa som luttringsmedel för att underlätta smältans homogenisering.[2]
Kalciumfluorid används i vetenskapliga instrument som fönster för ultraviolett ljus.
Fluoriten kan hittas i mineraliserade ådror ofta tillsammans med andra metalliska mineral, men oftast med kalksten. Betydande fyndigheter finns i Wölsendorf i Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike, Norge, USA, Sydafrika och Cumberland och Derbyshire i England där den enda förekomsten finns av Blue John.
Särskilt vackra kristaller av flusspat förekommer bland annat i Böhmen i Tjeckien, Schweiz, Österrikiska Tyrolen och Norge. Stora producenter av flusspat är Kina, Mexiko och Mongoliet.[1][3]
I Sverige förekommer flusspat bland annat i Brantevik, Onslunda och Gladsax (naturreservatet Impan) i Skåne län, Yxsjöberg i Örebro län, Blaiken i Västerbottens län och Laisvall i Norrbottens län.[1]
Fluorit kan framställas genom neutralisation mellan fluorvätesyra och kalciumhydroxid enligt formeln 2HF + Ca(OH)2 → CaF2 + 2H2O.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Sveriges geologiska undersökning Arkiverad 8 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ Glasboken, Elsebeth Welander & Carl F Hermelin, s 302-311.
- ↑ ”Flusspat”. www.sgu.se. Arkiverad från originalet den 8 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170508063300/http://www.sgu.se/mineralnaring/mineralnaringens-betydelse-for-samhallet/kritiska-material/flusspat/. Läst 11 maj 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör fluorit.
