Kai Donner

Kai Donner
	Kai Donner
	Kai Donner i Sibirien 1913
Född	Karl Reinhold Donner; 1 april 1888; Helsingfors, Finland
Död	12 februari 1935 (46 år); Helsingfors, Finland
Begravd	Sandudds begravningsplats, Helsingfors
Nationalitet	Finländsk
Medborgare i	Finland och Storfurstendömet Finland
Utbildad vid	Helsingfors universitet
Sysselsättning	Filolog, etnograf, politiker
Arbetsgivare	Helsingfors universitet
Maka	Margareta (Greta) von Bonsdorff (gift 1914)
Barn	Kai Otto Donner; Joakim Donner; Jörn Donner
Föräldrar	Otto Donner; Vilhelmina Sofia Charlotta Munck
Släktingar	Ossian Donner (syskon); Uno Donner (syskon)
Utmärkelser
	Frihetskorsets 2. klass; Järnkorset av 2:a klassen; Frihetskrigets minnesmedalj; Frihetskorsets 4. klass; Preussiska Röda korsmedaljen
	Redigera Wikidata

Karl Reinhold (Kai) Donner, född 1 april 1888 i Helsingfors, död 12 februari 1935 i Helsingfors, var en finlandssvensk filolog, etnograf och politisk aktivist. Han är känd för sina forskningsresor bland samojed- och ketfolken i Sibirien 1911–1914, för sitt engagemang i jägarrörelsen och Finlands självständighetsrörelse, samt för sin biografi över Mannerheim från 1934. Hans son är filmregissören Jörn Donner.^[3]

Kai Donner var son till Otto Donner och Vilhelmina Sofia Charlotta "Minette" Munck (1848–1922) samt från 1914 gift med Margareta (Greta) von Bonsdorff (1890–1955) med vilken han fick sönerna Kai Otto, Joakim och Jörn Donner.

Biografi

Utbildning och forskningsresor i Sibirien

Kai Donner tog studenten från Helsingin suomalainen yhteiskoulu 1906, blev filosofie kandidat vid Helsingfors universitet 1911 samt filosofie licentiat 1921. Han blev filosofie doktor 1923 och var från 1924 till sin död 1935 docent i uralisk språkvetenskap vid Helsingfors universitet.^[3] Han företog forskningsresor till samojederna 1911–1913 och 1914 och bearbetade det erhållna materialet såväl språkvetenskapligt som etnografiskt.^[4]

Förhållandena under resorna var extrema. Vintertermometern sjönk ibland under –50 grader Celsius och Donner tvingades tidvis äta kadaver för att undgå att svälta ihjäl. Sommaren 1912 insjuknade han i en febersjukdom som härjade i området – en välförsedd medicinväska räddade hans liv. De långvariga påfrestningarna under färderna tärde emellertid på hans krafter och bidrog sannolikt till hans tidiga död vid 46 års ålder.^[3]

Politisk aktivism

Han var en av jägarrörelsens ledande män och blev 1915 medlem av Aktiva kommittén, tvingades 1916 i landsflykt i Sverige och Tyskland och tillhörde 1916–1918 Finlands självständighetsrörelses utlandsdelegation i Stockholm, där han även var tillförordnad legationssekreterare 1917–1918.^[3] Under exiltiden i Stockholm förde Donner av säkerhetsskäl dagbok på kamassiska, ett av de språk han studerat under sina sibiriska resor.^[3]

Efter finska inbördeskriget kvarstod han en tid i militärtjänst, bland annat som kommendant för det finsk-ryska gränslandet 1918–1919. Från 1920 till 1922 var han redaktör för den aktivistiska tidskriften Suunta.^[3] Vid planeringen av olika interventionistiska projekt i Ryssland var han en central aktör, och blev sedermera också en förgrundsgestalt inom Lapporörelsen, där han utövade starkt inflytande över Vihtori Kosola.^[3] Han var även elektor vid presidentvalet 1931.

Akademisk karriär

Donners språkvetenskapliga bidrag begränsades av hans engagemang i självständighetsrörelsen och hans tidiga död. Hans mest betydelsefulla vetenskapliga verk är det etnohistoriska arbetet Sibirien. Folk och forntid (1933), som bedöms ha bestående vetenskapligt värde.^[3] Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.^[5]

Bibliografi

Bland samojeder i Sibirien Söderström & Co (1914)
Itsenäisyytemme. Aktivistisia puheita ja kirjoituksia (1919)
Sibiriska noveller Söderström & Co (1919)
Über die anlautenden labialen Spiranten und Verschlusslaute im Samojedischen und Uralischen (akademisk avhandling, 1920)
Uber die Jennissei-Ostjaken und ihre sprache, Helsingfors (1930)
Russische Lehnwörter in Jenissei-Ostjakischen (1931)
Samojedische Wörterverzeichnisse (1932)
Ethnological notes about the Yenisey-Ostyjak. (In the Turukhansk region) (1933)
Lyhyitä puheita, esitelmiä ja kirjoituksia (1933)
Sibirien, folk och forntid (1933)
Fältmarskalken friherre Mannerheim (1934)
Kamassisches Wörterbuch nebst Sprachproben und Hauptzügen der Grammatik (postumt utgiven av A.J. Joki, 1944)
Ketica. Materialien aus dem Ketischen oder Jenisseiostjakischen (postumt utgiven av Aulis J. Joki, 1955)
Redaktör för H. Paasonens Ostjakisches Wörterbuch nach den Dialekten an der Konda und am Jugan (1926)
Redaktör för Finlands frihetskrig skildrat av deltagare (8 delar, tillsammans med Th. Svedlin och Heikki Nurmio, 1921–1928)
Jörn Donner I min fars fotspår (2006)

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Källor

1 2 Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12675816q, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 5410, läst: 7 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 5 6 7 8 ”Donner, Kai”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5136-1416928957742
↑ ”Donner, Kai”. Finlands författare 1917–1944. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1981. sid. 51–52. ISBN 951-717-238-9
↑ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.

Tryckta källor

Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.

Litteratur

Donner, Jörn: I min fars fotspår: Resor i Sibirien förr och nu. Helsingfors: Söderström, 2006. ISBN 951-52-2407-1

Externa länkar

”Donner, Kai”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5136-1416928957742
Louheranta, Olavi: Siperia sanoiksi – uralilaisuutta teoiksi. (Avhandling om Kai Donner som politisk agitator och antropolog.) (finska)

[327b27c7d4340747ee565240fe7826470357f40a-1] 1 2 Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12675816q, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[1b1bfc2d5cbcbaab046d1812431ecd2e693849ad-2] 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 5410, läst: 7 september 2023.^{[källa från Wikidata]}

[blf-3] 1 2 3 4 5 6 7 8 ”Donner, Kai”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5136-1416928957742

[4] ”Donner, Kai”. Finlands författare 1917–1944. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1981. sid. 51–52. ISBN 951-717-238-9

[5] ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]