Innu

De tolv innusamhällena (-gemenskaperna) i Québec och Labrador.

Innu, tidigare montagnais, montagnais-naskapi och naskapi-montagnais, är en kanadensisk ursprungsbefolkning. De lever i vad de själva kallar Nitassinan, det vill säga större delen av Québec och Labrador i östra delen av landet. Det fanns år 2012 cirka 20 000 medlemmar av innu-folket.

Deras språk, algonkinspråket innu-aimun, talas över hela Nitassinan med vissa dialektala skillnader.

Historia och ekonomi

Tidigare historia

Innus jägar- och samlarsamhällen, uppbyggda kring byar med djurskinnstält, har funnits i området i flera tusen år. Enligt vissa tillhör folket de tidigaste invandrarna till området, runt 6 000 f.Kr.

Traditionellt har folket försörjt sig på renjakt, och för innu är renen av stor kulturell betydelse. Även älgjakt och fiske är betydande.

1900-talsutveckling

Innu har aldrig officiellt avträtt sitt land till Kanada. Sedan 1950-talet har Kanadas regering och den katolska kyrkan försökt "civilisera" innufolket och förmå dem att överge sitt nomadiska liv och bosätta sig i permanenta läger. I dessa läger har alkoholism, drogmissbruk bland barn, hustrumisshandel och självmord blivit ett stort problem. Mellan 1990 och 1997 begicks i genomsnitt 89 självmord per 50 000 invånare i Davis Inlet, Labrador – tolv gånger genomsnittet i Kanada.

Identitet och språk

Historiskt

Innufolket har historiskt ofta delats upp i två samhällen – montagnais (franska: "bergsfolket") som lever längs med Saint Lawrencevikens kust samt naskapi (innu-aimun: "inlandsfolket") som lever längre norrut. Naskapi kallar sig själva iiyuu och är mer besläktade med indianerna vid Davis Inlet i Labrador än med montagnais i söder.

Båda grupperna ogillar de europeiska namnen, och distinktionen mellan de två är något som franska kolonister hittat på. Likheten mellan innu och inuiter, ett folk som lever långt norröver, till trots (det första utgår algonkin-ord för 'människa', det sistnämnda för inuktitut-ordet för 'människa') finns ingen språklig släktskap mellan de två folken. Giftermål med naskapi har dock på senare tid blivit vanligare.

Aktivistgrupperingen Survival International menar att den kanadensiska politiken strider mot internationella lagar och att den hindrar innufolket från att leva enligt sina traditioner. Man drar till och med paralleller med hur Folkrepubliken Kina behandlar folket i Tibet.

Tolv gemenskaper

Numera är innu-folket centrerat kring tolv olika gemenskaper. Nio av gemenskaperna/samhällena är belägna i provinsen Québec, varav sju längs med nordkusten av Saint Lawrenceflodens mynningsvik. Dessa sju är, listade från väster:

• Essipit
• Pessamu (Pessamit)
• Uashau-Mani-utenam (Uashat Maliotenam)
• Ekuanitshu (Mingan)
• Nutashkuan
• Unamen-shipu (La Romaine)

• Pakut-shipu

De övriga två gemenskaperna i Québec är Mashteuiatsh (vid Lac Saint-Jean) och Matimekush (nära Shefferville).

I provinsen Newfoundland och Labrador har de tre återstående innugemenskaperna sin hemvist. Dessa är Kauauatshikamatsh (nära gränsen till Québec vid Shefferville), Natuashish och Sheshatshiu (tidigare Utshimassits eller Davis Inlet). De två sistnämnda är belägna vid östkusten, mot Davis sund.

Språk

Innu-aimun tillhör de mest vitala av språken hos de kanadensiska urfolken, med cirka 11 000 modersmålstalare. I Québec räknar man cirka 25 000 medlemmar, vilket gör denna urfolksnation till största i numerär i provinsen.

Kultur

Berömda innu

Innunationens förmodligen mest berömda medlemmar är de i folkrockduon Kashtin.

Nitassinan

Nitassinan, Innuindianernas traditionella hemland, täcker östra delen av Labradorhalvön.

Externa länkar

• Innunationens officiella webbplats (representerar sheshatshiu och utshimassit vid Davis Inlet.