Nick Brown
| Nick Brown | |
 Officiellt porträtt, år 2020 | |
| Tid i befattningen 3 oktober 2008–6 maj 2010[1] | |
| Premiärminister | Gordon Brown |
|---|---|
| Företrädare | Geoff Hoon |
| Efterträdare | Patrick McLoughlin |
| Tid i befattningen 3 maj 1997–26 juli 1998[1] | |
| Premiärminister | Tony Blair |
| Företrädare | Alastair Goodlad |
| Efterträdare | Ann Taylor |
Storbritanniens jordbruks-, fiske- och livsmedelsminister[1] | |
| Tid i befattningen 27 juli 1998–8 juni 2001[1] | |
| Premiärminister | Tony Blair |
| Företrädare | Jack Cunningham |
| Efterträdare | Margaret Beckett |
| Tid i befattningen 9 juni 1983–30 maj 2024[1] | |
| Företrädare | Mike Thomas |
| Efterträdare | Mary Glindon |
| Född | Nicholas Hugh Brown 13 juni 1950 Hawkhurst, Kent, England |
| Politiskt parti | partilös (2022–) Labour (–2022) |
| Alma mater | University of Manchester |
Nicholas Hugh "Nick" Brown, född 13 juni 1950 i Hawkhurst i Kent, är en brittisk politiker (partilös, tidigare Labour). Han var ledamot av underhuset för Newcastle upon Tyne East mellan 1983 och 2024.[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Brown växte upp i Royal Tunbridge Wells och läste vid University of Manchester. Han blev år 1985 Labours talesman i juridiska frågor, 1988 blev han talesman i skattefrågor och 1994 blev han skuggminister för hälsofrågor. Från 1995 var han först Opposition Deputy Chief Whip, för att från 1997 bli chefsinpiskare i underhuset (Chief Whip of the House of Commons).[1] År 1998 blev han jordbruks-, fiske- och livsmedelsminister;[1] samma år offentliggjorde han också att han var homosexuell. Under hans tid som minister förekom fler djurhälsokriser, med utbrottet av mul- och klövsjuka 2001 som höjdpunkt, något som medförde att hans anseende sjönk. Efter att ha arbetat på arbets- och pensionsdepartementet fram till 2003 hade han inte några högre uppdrag fram till juni 2007, då han blev Deputy Government Chief Whip. I oktober 2008 blev han åter chefsinpiskare i underhuset, en post som han höll fram till valförlusten 2010.[1]
Han var åter Labours chefsinpiskare i opposition 2016–2021.[1] Brown fick sitt partimedlemskap suspenderat 2022 efter anklagelser om olämpligt beteende vid en tillställning 25 år tidigare. Han avsade sitt medlemskap i protest året därpå.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ”Parliamentary career for Mr Nicholas Brown - MPs and Lords” (på engelska). members.parliament.uk. UK Parliament. https://members.parliament.uk/member/523/career. Läst 6 februari 2026.
- ↑ ”Nick Brown resigns from Labour over ‘complete farce’ disciplinary process” (på brittisk engelska). The Guardian. 12 december 2023. https://www.theguardian.com/politics/2023/dec/12/nick-brown-resigns-labour-complete-farce-disciplinary-process. Läst 6 februari 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nick Brown.
