Att kunna ge och ta emot kritik på ett positivt sätt är något av en konstform, som en del behärskar bättre än andra.
Det här kan man se på arbetsplatsen, i hemmet, i skolan, i vänkretsen, på sociala medier. Överallt finns de som hasplar ur sig kritik utan filter, med ”jag är ju bara ärlig”-manteln stolt draperad över axlarna.
Ni pratar strunt jämt, bla bla bla, och ni försöker vara smarta med era engelska uttryck!
Respons till Norrena & Frantz
Vi som arbetar med media blir med tiden ganska luttrade, för frän och ilsken kritik hör till vardagen. Därför blir man riktigt glad de gångerna någon bemödar sig att ge konstruktiv, vänlig och befogad kritik.
Också i privatlivet kan den uppstå situationer där man behöver ge en medmänniska återkoppling i alla välmening. Men det finns förstås alltid en risk att personen tar illa vid sig.
Men hur blir man en mästare på att kritisera snyggt?
Har du knäckt koden? Är du en sådan som kan ge snabb, välformulerad och träffsäker feedback utan att den kritiken riktar sig mot blir kränkt?
Vilka är dina bästa tips?
Eller är du den som in i det sista drar dig för att säga till om saker, kanske av konflikträdsla eller för att du inte vill att den andra ska bli sårad?
Hur bra är du på att ta kritik?
Vilken är den jobbigaste kritik du fått? Vem var det som kritiserade dig? Hade hen rätt?
Hur kan man lära sig att se skillnad på vettig kritik och obefogat gnissel?
Blir du tacksam eller ledsen när någon kritiserar dig?
Dela med dig av dina tankar och erfarenheter inför nästa avsnitt av Relationspodden Norrena & Frantz.
