Hösten 2021 var klädpeng för personal som jobbar inom småbarnspedagogik ett ärende som valsade runt i de kommunala nämnderna och styrelserna i bland annat Raseborg och Hangö.
Flera fackförbund och Svenska kvinnoförbundet förde fram att daghemspersonal borde få kläder som tål regn, kyla och blåst. Personalförmånen kunde ges antingen som en klädpeng eller så att kommunen köper jackor, regnkläder, skor och gummistövlar till daghemmen.
Raseborg började betala ut 100 euro i klädpeng 2022. Det fortsatte staden med fram till 2024. Meningen var att försöket med klädpeng skulle fortsätta till 2025 men i fjol uteblev klädpengen, med hänvisning till stadens pågående sparprogram.
Klädpengen ses som en fin gest av arbetsgivaren
Klädpengen har varit en uppskattad personalförmån, det kommer fram när vi träffar Malin Ahlblad-Österberg och Marika Kullberg. De är lärare inom småbarnspedagogik och jobbar båda i Karis.
– Den första klädpengen betalades i december 2022 och vi blev alla jätteglada fast det bara handlade om hundra euro minus skatt, säger Malin Ahlblad-Österberg.
– Självklart vet vi alla att hundra euro inte räcker speciellt långt, men vi har varit jätteglada över att vi kunnat köpa arbetskläder för pengen, säger Marika Kullberg.
De har under årens lopp köpt dubbskor, varma vinterbyxor och regnkläder för pengarna.
Malin Ahlblad-Österberg och Marika Kullberg har satsat på vädertåliga ytterkläder, men inomhus sliter de ut sina egna jeans, skjortor och inneskor. Klädpengen räcker inte långt, men är en fin gest av arbetsgivaren, tycker de båda.
De hoppas på fortsatt klädpeng.
– Det står i alla våra planer att vi ska vara mycket ute med barnen och då behöver vi kläder som klarar alla väder, säger Malin Ahlblad-Österberg.
– Våra löner är som de är, inte världens bästa, och de ska också räcka till lika mycket som alla andras löner. Vi är jättetacksamma om det blir en fortsättning på klädpengen, säger Marika Kullberg.
När vi träffade Kullberg och Ahlblad-Österberg för drygt fyra år sedan, innan de fick klädpeng, berättade de att de använder mellan 200 och 280 euro per år till kläder som används på jobbet.
Verkar finnas politisk vilja för klädpeng
I Raseborg finns det cirka 280 personer som jobbar inom småbarnspedagogik och som har haft rätt till klädpengen. Daghemsföreståndare, vikarier och inhoppare har inte fått klädpeng. För staden har det inneburit en årlig kostnad på ungefär 28 000 euro.
– I ett beslut från 2022 handlade det först om att staden skulle köpa in kläder till daghemmen, men det blev ett problem med upphandlingen. Därefter fattades ett nytt beslut att vi betalar ut personalförmånen i pengar, berättar Johan Nylund, HR-chef på Raseborgs stad.
Klädpengen är en förmån som är frivillig, inget kommunerna måste betala ut. Eftersom den är frivillig så är klädpengen också en budgetfråga och en politisk fråga. Det är kommunalpolitikerna som beslutar om staden eller kommunen går in för att betala en klädpeng, alternativt köper kläder till de kommunala daghemmen.
I nuläget finns inga beslut om en fortsättning, men Raseborgs personalsektion ska diskutera och eventuellt fatta beslut vid sitt möte i början av juni.
– Det verkar finnas en politisk vilja att fortsätta betala ut klädpengen, säger Johan Nylund.
Klädpengen ska inte blandas ihop med de lagstadgade skyddskläder som bland annat personal inom sektorn stadsmiljö och vattenverket får och som arbetsgivarna är skyldiga att ge sina anställda.
– Då handlar det om skyddsvästar, skyddskor och liknande skyddsutrustning, förklarar Johan Nylund.
I kök och inom lokalvård använder personalen kläder som Raseborgs stad hyr. I det här fallet handlar det om hygien.
Det har också diskuterats om också vikarier på daghem och till exempel lärare och annan personal som jobbar med skolelever i de lägre klasserna skulle omfattas av den frivilliga klädpengen. Raseborg valde att dra gränsen vid tillsvidareanställda inom småbarnspedagogik.
– Nu vet vi att det förhandlas på central nivå om att införa en klädpeng i våra kollektivavtal från och med år 2028. Det skulle vara enklare för oss som arbetsgivare, då är det någon annan som gör gränsdragningen. Då behöver vi inte fundera på vare sig klädpengens storlek eller vem som ska få den, säger Johan Nylund som är HR-chef, alltså har hand om Raseborgs stads personalfrågor.
Heidi Åkerfelt (SDP) är ordförande för Raseborgs personalsektion och enligt henne skulle det vara bäst att klädpengen finns med i kollektivavtalet.
Också Jan-Mikael Ekholm (SFP) som är vice ordförande i personalsektionen är inne på samma linje.
– Jag anser också att klädpengen från 2025 borde betalas ut. Enligt min mening fanns det ett politiskt beslut på det, säger Ekholm.
Hangö har köpt arbetskläder av ett lokalt företag
Också Hangö diskuterade och beslöt om klädpeng till personal inom småbarnspedagogik. Där blev lösningen att staden köper in arbetskläder till daghemmen, berättar chefen för småbarnspedagogik Ellen Engdal-Dannbäck.
Beslutet fattades innan hon kom till jobbet i Hangö. Ellen Engdal-Dannbäck berättar att de fastanställda väljer arbetskläder från en lista. Sedan gör staden en gemensam beställning från ett företag i Hangö.
– Personalen har fått beställa t-skjortor, mjukisbyxor och munkjackor för cirka 100 euro per person. Kläderna förses med Hangös logo och blir kvar på daghemmet ifall arbetstagaren slutar hos oss.
Ellen Engdal-Dannbäck säger att daghemspersonalens arbetskläder finns på hennes to do-lista. Hon vill gärna vidareutveckla konceptet så att personalen också kunde få ordentliga, regelrätta ytterkläder.
