Att känna

Jag är en person som är väldigt intensiv i mina känslor, blir väldigt ledsen, väldigt glad, väldigt trött, väldigt kär, väldigt sårad, väldigt smickrad och väldigt upprörd. Ibland så händer det att jag får höra att jag kanske ska dämpa mig lite grann, men då vore jag ju inte JAG. Ibland kan det vara bra att anpassa sig efter situationen och känna efter lite före, och jag tror nog att jag även har den förmågan.

Men är det så fel att säga att man älskar sina vänner om man verkligen gör det och att det gör ont när någon sagt något som sårar? Jag kan ju ändå inte dölja det...

Älskade underbara Wilma

Så har Wilma börjat vara hos pappan endast varannan helg. En del tycker att det är bra då han inte är hennes biologiska pappa, men Wilma (som är den som räknas) tycker att det är jobbigt att vara ifrån sin pappa så mycket. Jäkla skitbyråkrati som inte låter henne åka skolbuss från pappan!

Det tär även på mammans dåliga samvete då mycket har placerats på de barnlösa veckorna för att det inte ska påverka barnen, Wilma får helt enkelt ta smällen. Älskade, vackra, tålmodiga, underbara Wilma, vad skulle jag göra utan din ordningssamhet och det faktum att du har full koll på allt som ska packas för skoldagen och alla läxor som ska göras? Sitter och gråter över det faktum att hon klarar sig så bra själv trots att hon inte ska behöva göra det, min fina tjej.

Ett stort tack till min underbara mamma och pappa som ställer upp i vått och torrt, vad skulle jag ha gjort utan dem. De såg till att Wilma fick äta middag med vuxna igår då jag inte kunde och såg till att hon hade det bra till jag kom hem (fem minuter innan Wilma skulle lägga sig).

Hatar allt det här, älskar min Wilma...

Det går sakta nu...

Är det inte fredag snart?

Lite svammel över en kopp kaffe

Hade glädjen att få besök av gulliga vännen Karin igår, behövde verkligen få prata av mig och hon är en helt otrolig människa som orkar lyssna :). Tusen tack Karin för sällskapet, vi måste verkligen försöka göra det oftare. Egentligen borde en timmes svammel över en kopp kaffe eller te inte vara så himla svårt att få ihop, men tyvärr så kommer det allt för ofta annat emellan.

Varför var det så mycket lättare att hänga med kompisar när man var tonåring? Numera så ska det planeras, vardagslogistiken ska rulla på och man tar sig inte tid att ta den där timmen med vännen...

Längtar

Vet med stor säkerhet var jag vill vara nu och med vem, längtar kopiöst mycket till nästa helg.

En riktigt lyckad kväll

Hade en helt fantastiskt rolig kväll igår med ett gäng toppentjejer, massor med folk ute och bra musik. Huvudet gör dock lite ondare än vanligt idag och jag är riktigt sugen på en pizza :). Här kommer i alla fall ett axplock från kvällen:

Time to Party!

Partajpepp

Riktigt peppad för kvällens utgång, ska bli så himla skoj med en liten tjejefest innan :). Har lite huvudvärk dock och var helt övertygad om att det beror på att det är på väg att bli åska, tills jag kom på alldeles nyss att jag inte druckit nåt kaffe idag. Har även jag lyckats med konststycket att bli kaffeberoende nu?

Längtar vansinnigt mycket efter Martin, men som tur är så kommer han hit på fredag, mindre än en vecka kvar tjoho! Längtar längtar längtar!

Konflikthantering

Blev oerhört förvånad när jag fick höra att Ludvig var jätte jättearg och bara skrek och slog omkring sig igår på skolan. Det är inte likt honom över huvud taget, lugna fina Ludvig brukar aldrig bete sig så då han verkligen är solstrålen själv. Visst kan även han bli arg och oerhört obstinat, men inte så där. När jag funderar på vad som kan ha väckt den reaktionen dyker dessa punkter upp som förskolläraren sa:

• Ludvig hade vänt sig om och surat när hon sa till honom i gruppen för att han gjort något han inte fått göra, medan de fortfarande var i barngruppen. Kanske hade varit bättre att ta honom åt sidan och pratat med honom.
• När hon sa att han skulle titta henne i ögonen när hon pratade hade han bara vänt sig bort ännu mer (fortfarande i barngruppen). Först då sa hon till honom att de skulle gå någon annanstans och ta det där.
• Ludvig hade då blivit jättearg och skrikit och stampat (en reaktion som jag inte känner igen hos honom). Hon tog upp honom i knäet för att han skulle lugna ner honom, men han skrek och sparkade och slog när hon höll fast honom. Vet inte riktigt vad jag tycker om att hålla honom så då det är första veckan och de känner inte varandra än.
• Det var då hon sa till honom att han fick sitta där tills han lugnat ner sig och lämnade honom.

Måste faktiskt säga att jag hade förstått om det var en Ludvig jag kände igen, men det är verkligen så långt ifrån honom som man kan komma. Visst har han gjort fel som betett sig sådär och jag ska prata med honom ikväll, men är det kanske en brist på kommunikation och det faktum att de inte känner varandra som spelar in också?

Jag kan i alla fall säga att jag skulle också känna mig trängd om det startade en konflikt i gruppen, jag blev fasthållen och sen lämnad av en person jag inte känner. Hur skulle ni tänka? Är jag en överbeskyddande mamma som försvarar mitt barn överdrivet mycket? Jag vill faktiskt inte tro det...

Ett stort äventyr

Kunde inte mer än le då jag läste historien om pingvinen Happy feet som simmade fel och åt sand då han trodde att det var snö. Söta lilla pingvinen har varit ute på äventyr men får nu lift hem till kallare breddgrader igen. Påminner lite om filmen Madagaskar där djuren ville ut i "vildmarken" och vidga sina vyer, funderar på om det inte var det som var Happy feets plan egentligen :).

Tänkvärt

Hittade till det här inlägget hos "Din morsa" via Jennys blogg som jag ofta läser och blev oerhört imponerad av de kloka orden. Läs och begrunda!

Trötthet

Går och lägger mig tidigt med förhoppningen att tröttheten inte ska vara lika markant i morgon bitti. Just nu är det svårt att hitta motivationen att ta sig upp på morgonen, första veckan efter semestern är inte den lättaste direkt. Ska man inte vara utvilad efter sin semester?

Dagen har rullat på i maklig fart och efter middagen skjutsade jag barnen till världens bästa Christina som fick umgås med världens bästa Wilma och Ludvig medan jag var på föräldramöte. Tusen tack Christina, du är guld värd!

God natt mina vänner!

Roligt och oroande

Ser verkligen fram emot en riktigt trevlig kväll med tjejerna på lördag. Det är sista större händelsen innan juldagen i stort sett. Nu är det bara projekt "få med sig Sara ut" som står på agendan. Vill ju så gärna ha med mig min fina vän. Då var ju bara frågan vad man ska ha på sig... Kan ärligt säga att mitt utbud är inte så himla stort och jag kan inte riktigt ha alla kläder längre, allt är ju för stort. Måste kanske ta en liten shoppingrunda.

Har varit onödigt och överdrivet orolig för Anders (exet) idag, så himla fånig man får vara. Fick nämligen inget svar på några sms igår, han som brukar svara på en gång nämligen. Ibland hörs vi inte på en hel vecka och det är helt ok, men när man hör av sig och inte får nåt svar... Han skulle nämligen åka lååångt igår morse och jag var rädd att nåt hänt. Provade sms:a och ringa idag också utan framgång, så oron steg rejält innan jag fick tag på honom och fick veta att han är däckad i feber, hosta och förkylning. Känns betydligt bättre nu när jag vet att allt är ok :).

I detta ögonblick

Dagens lånade inlägg

Lånade en "dagens lista" av Hanna:

Dagens vill ha: En vägg mellan hallen och köket
Dagens klädsel: Jeans, röd-vit randig lång tröja, lila conversedojjor
Dagens smink: Mascara, that's it
Dagens frisyr: Utläppt
Dagens händelse: Att jag planerat in en liten höstvandring
Dagens låt: Moves like Jagger av Maroon 5, helt sjukt bra och får en att vilja dansa av glädje
Dagens planer: Jobba, hämta Ludvig, äta, lägga barn och sova
Dagens saknad: Martin, väääldigt mycket
Dagens dummaste: Näsblod...
Dagens sjuka: Inte alls :)
Dagens drog: Kaffe, kaffe, kaffe
Dagens roligaste: Att det finns planer på ev utgång till helgen (om jag lyckas skaffa barnvakt)
Dagens favorit: Solen! Tänk att de´n slutligen skulle titta fram efter två veckors ihållande regn
Dagens köp: Ingenting alls so far
Dagens humör: Riktigt riktigt bra :)
Dagens ord: S-O-L

Vandring

Börjar verkligen krypa i vandringsnerven, har blivit alldeles för lite av den varan i sommar. Så 3:e september bär det av, måste ju passa på innan snön faller och täcker vårat vackra landskap. Vill ju inte frysa ihjäl helt och hållet ha ha. Har lyckats med konststycket att locka med mig Martin också till min stora glädje, så nu börjar nedräkningen tjoho!

Längtan

När man tror att man längtar efter någon så mycket som man kan då kommer nästa dag...

Kaosartad glädje

Att allting runtomkring kan kännas så mycket lättare när man är lycklig i själen, det är helt otroligt. I morse när väckaren ringde kände jag ingen ångest över dagens arbete och den avslutade semestern. För mig var det snarare en delad glädje med mina förväntansfulla barn som längtade vansinnigt mycket efter skolstarten idag. Radhuset bubblade av spänd förväntan och en total förvirring, trots att det mesta var packat dagen innan kunde inte Wilma hitta sina nycklar och jag hade missat att fixa min lunchlåda.

Vardagen är åter här och jag välkomnar den verkligen, njuter av att ha en struktur igen. Att dessutom få en struktur på träningen igen efter semestern känns inte alls fel. Som tur är så har ju löpardojjorna alltid kunnat följa med var jag än åkt men jag börjar även vara i behov av styrketräning igen. Är nära ett muskulärt förfall ha ha.

Mys vid elden

Eftersom det spöregnar ute tände vi en brasa och mös ihop oss istället. I morgon börjar skolan för båda mina små, Ludvig börjar förskoleklass och Wilma fyran! Gamla tanten Erika börjar ha riktigt stora barn.

Köttsoppa utan kött

Har haft en riktigt mysig eftermiddag/kväll igår i hembyn hos mamma och pappa. Lillebror med familj var på besök och det får mig att må riktigt bra att vara omgiven av de jag älskar. Ludvig kunde inte vara gladare över att han fick umgås med bästisen/kusinen Melvin. Åt mammas mumsiga köttsoppa (och ja, jag petade bort köttet eftersom jag inte äter kött). Efter middagen gick Elin och jag ut på en långpromenad och jag fick en chans att prata av mig om min nya kärlek ha ha.

Varje kväll har Martin och jag ett lååångt telefonsamtal och han får mig verkligen att må så himla bra. Längtar enormt mycket tills vi ses igen. Förundras över att väldigt många trots allt är väldigt positiva till att vi vill ge det här ett försök. hade förväntat mig fler olycksfåglar och varningstecken p g a avståndet. Antar att det verkligen syns på mig hur oerhört lycklig jag är :).

Nya mössor

Hela familjen har köpt nya mössor, Wilma ansåg att vi bara MÅSTE ha bad hairday mössor och Ludde skulleha en blårandig mössa (han var dock på inskolning när bilden togs).

Projekt vända tillbaks dygnet startat

Det är inte bara jag som behöver vända tillbaks dygnet inför jobbet på måndag, även min kära goa dotter är uppe på tok för länge på kvällarna och sover för länge på morgnarna. Hon blev inte allt för nöjd när jag sa till Ludde att han får väcka henne när han stiger upp i morgon dock. Hon förstår inte alls varför hon inte kan få sovmorgon då hon inte börjar om skolan förrän på måndag.

Ska bli spännande att se hur trötta och griniga Wilma och jag är i morgon med andra ord ha ha. Stackars Ludvig som gått och lagt sig i tid under ledigheten och stigit upp på morgnarna.

Aj aj i tån

Sprang ikapp med Martin uppför en betongtrappa i fredags och slog i min tå ganska rejält. Efter det har den inte riktigt blivit sig lik igen. Har ont i min stortå och den är lite rödblå och svullen (ingen blå tånagel dock). När jag nu ringer till vårdcentralen säger de att de ändå inte gör något åt det även om det skulle vara en fraktur. Hon sa även att nageln fortfarande kan bli blå (det tar tydligen lite tid ibland) och att on jag har otur så faller den av AAAHHH!!! Ingenting jag ser fram emot direkt, så håll tummarna för att min tå ska börja må bra igen. Ingen hit att gå omkring i sandaler i regnet och att inte kunna gå ut och springa :(

Glad

En kille som gör mig riktigt glad, myser i hela kroppen :). Har ett fånigt leende på läpparna hela tiden numera.

Mysvecka

Har varit på en veckas helt underbar semester, en vecka jag absolut kommer att komma ihåg. Har ju som sagt återupptagit kontakten med min ungdomskärlek och det var honom jag hälsade på under förra veckan. Ville inte alls åka hem efteråt.

Fick glädjen att träffa hela hans familj under resan, helt otroligt att man kan känna igen personer och personligheter så väl efter så lång tid. Vi spelade minigolf, grillade, åt kräftor, gick på långpromenad och en massa annat skoj. Längtar redan tillbaks.

Går omkring och ler mest hela tiden, njuter av livet helt enkelt.

Vad är det de brukar säga? "Gammal kärlek rostar aldrig" ;).

Veckan i hembyn

Satt som sagt hus-/hund- och växthusvakt åt mamma och pappa under en helt underbar vecka med strålande solsken och mycket bad. Växterna och hunden överlevde mot all förmodan och mamma och pappa hade en toppenresa söderut.

En av dagarna kom det dock ett regn utan dess like under några få timmar och en stor regnbåge uppenbarades på himlen efteråt:



En kille som i stort sett bodde i vattnet under de soliga dagarna:



En liten paus under cykelturen då mamma gick sååå sakta:



Till Ludvigs stora glädje kom en av de bästa kompisarna och höll oss sällskap på badstranden:



Hade inga problem att gå ner i varv under veckan: