Ateneum
- För andra betydelser, se Ateneum (olika betydelser).
| Ateneum | |
 Ateneum sett från Järnvägstorget 2012 | |
| Information | |
|---|---|
| Typ av museum | Konstmuseum |
| Plats | Brunnsgatan 2, Järnvägstorget, Helsingfors |
| Adress | Brunnsgatan 2[1][2] Mikaelsgatan 10[3] |
| Koordinater | 60°10′12″N 24°56′38″Ö / 60.1700846°N 24.9439789°Ö |
 | |
| Etablerat | 1887 |
| Etablerat av | Finska Konstföreningen |
| Operatör | Finlands Nationalgalleri |
| Besökare per år | 410 173 (2014)[4] |
| Museichef | Anna-Maria von Bonsdorff[5] |
| Webbplats | |
| ateneum.fi | |
Ateneum är ett finländskt konstmuseum vid Järnvägstorget i Helsingfors, som ingår i Finlands Nationalgalleri tillsammans med Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. Museet rymmer landets äldsta och mest omfattande konstsamling, med inhemsk konst från 1700-talets mitt till 1900-talets mitt av bland andra Albert Edelfelt, Akseli Gallen-Kallela, Helene Schjerfbeck och Hugo Simberg.
Byggnaden i nyrenässans ritades av arkitekt Theodor Höijer och stod färdig 1887. Den uppfördes som ett gemensamt hus för bildkonst och konstindustri och rymde både Finska Konstföreningens och Konstindustriföreningens samlingar och skolor; sedan 1991 fungerar den enbart som konstmuseum. Fasadens skulpturprogram är utfört av Carl Sjöstrand och Ville Vallgren.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Finska Konstföreningen bildades 1846 för att lägga grunden till landets konstliv med konstutbildning och utställningsverksamhet. Byggnadsprojektet, som samtiden kallade "miljonpalatset", byggde på estetikprofessorn Carl Gustaf Estlanders idé om ett gemensamt konstens hus där bildkonst och konstindustri skulle verka sida vid sida.[6] Huset uppfördes 1885–1887 enligt Höijers ritningar; han planerade även om- och tillbyggnaden kring sekelskiftet 1900.[7] I byggnaden verkade från början både Finska Konstföreningens samlingar och ritskola och Konstindustriföreningens samlingar och skola. Konstskolorna var från början öppna för både manliga och kvinnliga studerande, och undervisning bedrevs i huset fram till 1980-talet. Från och med 1991 har Ateneum enbart fungerat som konstmuseum.[6]
Konstmuseet drevs av Finska Konstföreningen till 1939, då det övergick i Finlands konstakademis ägo. Efter ombyggnaden 1985–1991, planerad av arkitektgruppen Laiho–Pulkkinen–Raunio, och förstatligandet 1990 inrymde huset Statens konstmuseums enheter för finländsk konst och nutidskonst samt Centralarkivet för bildkonst. Museet för nutidskonst flyttade 1998 till det nybyggda Kiasma.[7]
Arkitektur
[redigera | redigera wikitext]
Byggnaden är uppförd i nyrenässans.[6][7] Fasaden är dekorerad med skulpturer och reliefer som innehåller mycket symbolik. Ovanför huvudingången, på andra våningen, finns byster föreställande tre kända konstnärer: Fidias, Bramante och Rafael.[6] Ovanför dem, på tredje våningen, finns fyra karyatider som håller uppe frontonen. De symboliserar de fyra konstarterna arkitektur, geometri, målarkonst och skulptur.[6][8] Fasadens höjdpunkt är frontonen, där Konstens gudinna håller lagerkransar över symbolerna för bildkonsten och konstindustrin. Dessa skulpturer och reliefer är gjorda av Carl Sjöstrand.[9] Mellan fönstren på andra våningen finns sexton reliefporträtt föreställande finländska och internationella konstnärer och arkitekter, vilka har skulpterats av Ville Vallgren.[6][7]
Under frontonen finns det skrivet i gyllene bokstäver Concordia res parvae crescunt (Genom enighet växer små ting). Sentensen syftar på att bildkonsten och konstindustrin skulle samsas under samma tak.[6][9]
Samlingar
[redigera | redigera wikitext]Ateneum rymmer landets äldsta och mest omfattande konstsamling. Bland de inhemska konstnärerna märks Albert Edelfelt, Akseli Gallen-Kallela, Helene Schjerfbeck, Hugo Simberg och Ellen Thesleff; bland de utländska Paul Cézanne, Marc Chagall, Paul Gauguin, Vincent van Gogh, Vilhelm Hammershøi och Fernand Léger.[6] Samlingarna omfattar inhemsk konst från omkring 1750 till 1950-talet och innehåller bland annat Finska Konstföreningens samlingar, som överläts till museet 1940, en del av Herman Frithiof Antells samlingar, kammarherre Hjalmar Linders gåvosamling och museets egna förvärv.[7]
Viadukten i L'Estaque, Paul Cézanne, 1879–82
Ainomyten, Akseli Gallen-Kallela, 1891
Den sårade ängeln, Hugo Simberg, 1903
Porträtt av konstnären Léopold Survage, Amedeo Modigliani, 1918
_-_Google_Art_Project.jpg)
Museichefer i urval
[redigera | redigera wikitext]- Sakari Saarikoski 1969–1977[källa behövs]
- Maija Tanninen-Mattila 2006–2013[10]
- Susanna Pettersson 2014–2018, lämnade Ateneum för att den 1 augusti 2018 tillträda som överintendent på Nationalmuseum, Stockholm[11][12]
- Marja Sakari 2018–2023, tillträdde 3 december 2018 och kom närmast från Kiasma, där hon tjänstgjort som intendent[13][14]
- Anna-Maria von Bonsdorff från januari 2024, dessförinnan intendent på Ateneum sedan 2013[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia, Ateneumin taidemuseo, 27 mars 2007.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ läs online, www.museot.fi , läst: 30 januari 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ I detaljplaner skyddade byggnader i Helsingfors, läst: 26 januari 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, kartta.hel.fi , läst: 28 april 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Museistatistik 2014” (PDF). Museiverket. 2015. sid. 21. https://www.museotilasto.fi/tiedostot/museovirasto/files/Museistatistik2014_version07102015.pdf. Läst 18 september 2026.
- 1 2 Ulla Malminen (1 november 2023). ”Ateneumin johtajaksi on valittu Anna-Maria von Bonsdorff” (på finska). Yle Uutiset. https://yle.fi/a/74-20058059. Läst 18 september 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 ”Ateneums berättelse”. Konstmuseet Ateneum. https://ateneum.fi/sv/historia/. Läst 18 september 2026.
- 1 2 3 4 5 Bengt von Bonsdorff: Ateneum i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ↑ Enni Pentinpuro (10 maj 2024). ”Antikens arv i Helsingfors gatubild”. Helsingfors stad. https://historia.hel.fi/sv/helheter/vetenskap-konst-och-bildning/antikens-arv-i-helsingfors-gatubild. Läst 18 september 2026.
- 1 2 ”Facade decoration of Ateneum / Ateneumin julkisivuveistokset” (på engelska). HAM Helsingfors konstmuseum. https://www.hamhelsinki.fi/en/sculptures/facade-decoration-of-ateneum-ateneumin-julkisivuveistokset/. Läst 18 september 2026.
- ↑ ”Maija Tanninen-Mattila Helsingin taidemuseon johtajaksi” (på finska). Yle Uutiset. 9 oktober 2013. https://yle.fi/a/3-6873655. Läst 18 september 2026.
- ↑ ”Ateneumin johtoon on valittu Susanna Pettersson” (på finska). Turun Sanomat. 22 maj 2014. https://www.ts.fi/kulttuuri/632607. Läst 18 september 2026.
- ↑ ”Ateneums museichef Susanna Pettersson blir överintendent och chef för svenska Nationalmuseum”. Finlands Nationalgalleri. 21 mars 2018. https://www.sttinfo.fi/tiedote/66956485/ateneums-museichef-susanna-pettersson-blir-overintendent-och-chef-for-svenska-nationalmuseum?publisherId=17525083. Läst 18 september 2026.
- ↑ ”Marja Sakari blir ny museichef för Konstmuseet Ateneum”. Konstmuseet Ateneum. 2 oktober 2018. https://ateneum.fi/sv/marja-sakari-ateneumin-museonjohtajaksi/?lang=sv. Läst 18 september 2026.
- ↑ Annika Hällsten (2 oktober 2018). ”Marja Sakari tar över Ateneum”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/kultur/marja-sakari-tar-over-ateneum/. Läst 18 september 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ateneum.- Ateneums webbplats
| ||||||||||||||
|
