Hoppa till innehållet

Joels bok

Från Wikipedia
För namnet, se Joel (namn).
Joels bok
Gamla Testamentet
Joel (Michelangelo).jpg
Profeten Joel.
Fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet.
Judisk indelningNevi'im
Författare och datering
Föreslagna författareJoel
Dateringefter 515 f.Kr.[1]
OriginalspråkHebreiska
Innehåll
Antal kapitel3

Joels bok (hebreiska: ספר יוֹאֵל Sefer Yo'él) är en profetisk skrift som innehåller en serie "gudomliga tillkännagivelser". Namnet Joel betyder "Jahve är Gud". Den första raden tillskriver författarskapet till "Joel, son till Petuel".[2] Den ingår i Tolvprofetboken eller Nevi'im ("Profeterna") i den hebreiska Bibeln, och är en bok i sig i det kristna Gamla testamentet där den har tre kapitel.[3] I Nya testamentet citerades hans profetia om Guds Helige Andes utgjutelse över alla människor särskilt av Petrus i hans pingstpredikan.

Joelbokens frekventa anspelningar på tidigare hebreiska bibeltexter och tecken på litterär utveckling antyder ett sent ursprung och dess potential att ha varit ett enande verk inom den profetiska kanon.[4]

Personen

[redigera | redigera wikitext]

Överlag nämns väldigt lite om Joel i texten. Man får i den inledande versen reda på hans fars namn, Petuel. Det finns hypoteser som menar att Joel var präst eftersom talen var påverkade av gudstjänst- och bibelspråk. Han omnämns även i rabbinsk tradition som en levit.[5]

Datering

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom det inte finns några explicita referenser i boken till daterbara personer eller händelser har forskare tilldelat boken ett brett spektrum av datum. Huvudpunkterna är:

  • 800-talet f.Kr., särskilt under Joashs regeringstid – en ståndpunkt som var särskilt populär bland 1800-talets lärda (vilket gör Joels bok till en av de tidigaste skrivande profeterna). De nämnda fienderna – filistéerna, fenicierna, Egypten och Edom – stämmer överens med detta datum.[6] Bristen på omnämnande av assyrierna eller babylonierna, som var Judas främsta fiender under 700-, 600- och 600-talen, får många konservativa forskare att föreslå att valet står mellan detta datum och ett datum från 400-talet.[6]
  • Tidigt 700-tal f.Kr., under Ussias regeringstid (samtida med profeterna Hosea, Amos och Jona).[7]
  • ca 630–587 f.Kr., under de sista decennierna av Juda rike (samtida med Jeremia, Hesekiel, Habackuk))
  • ca 520–500 f.Kr., samtidigt som exilerna återvände och Sakarja och Haggaj levde.
  • Decennierna runt 400 f.Kr., under den persiska perioden (vilket gör honom till en av de senaste skrivande profeterna), eller omkring 350 f.Kr. Detta stöds av den uppenbara omnämningen av Jerusalems förstörelse 587 f.Kr. som en tidigare händelse i 3:1 och 3:17, samt omnämnandet av greker i 3:6.[6]
  • Vissa forskare menar att ytterligare tillägg till Joels bok skedde under den ptolemaiska perioden (ca 301–201 f.Kr.) på grund av dess användning av tidigare texter och vad de uppfattar som ett "sent" perspektiv på Jahve och nationerna.[8]

Bevis som framförts för dessa ståndpunkter inkluderar anspelningar i boken på den bredare världen, likheter med andra profeter och språkliga detaljer. Vissa kommentatorer, såsom Jean Calvin, fäster ingen större vikt vid den exakta dateringen.

Bevarade tidiga handskrifter

[redigera | redigera wikitext]
Leningradkodexen (1008 e.Kr) innehåller den kompletta versionen av Joels bok på hebreiska.

Några tidiga handskrifter som innehåller texten till Joels bok på hebreiska tillhör den masoretiska texttraditionen, som inkluderar Codex Cairensis (895 e.Kr.), Codex Babylonicus Petropolitanus (916), Aleppocodex (900-talet) och Leningradkodexen (1008).[9] Fragment som innehåller delar av boken på hebreiska hittades bland Dödahavsrullarna, inklusive 4Q78 (4QXIIc; 75–50 f.Kr.) med bevarade verser 1:10–20, 2:1, 2:8–23 och 3:6–21;[10][11][12][13] och 4Q82 (4QXIIg; 25 f.Kr.) med bevarade verser 1:12–14, 2:2–13, 3:4–9, 3:11–14, 3:17, 3:19–2;[10][11][14][15] Schøyen MS 4612/1 (DSS F.117; DSS F.Joel1; 50–68 e.Kr.) med bevarade verser 3:1–4);[11][16] och Wadi Murabba'ats Mindre profeter (Mur88; MurXIIProph; 75–100 e.Kr.) med bevarade verser 2:20, 2:26–27, 2:28–32 och 3:1–16.[11][17]

Antika handskrifter på koinegrekiska som innehåller boken är huvudsakligen av Septuaginta-versionen, inklusive Codex Vaticanus (300-talet), Codex Sinaiticus (400-talet), Codex Alexandrinus (400-talet) och Codex Marchalianus (500-talet).

Historisk kontext

[redigera | redigera wikitext]

Exakt när Joel verkade är osäkert. Det finns inga direkta tidsangivelser i texten. Implicit kan man dock härleda följande:

  • Templet i Jerusalem står kvar (1:13f)
  • Juda står inför en kommande invasion (1:6, 2:1-11)

Detta betyder att invasionen som texten syftar på kan vara en av flera. Kanske handlar det om:

  • 701 f.Kr. – Assyriens anfall mot Jerusalem
  • 597 f.Kr. – Babyloniernas första attack mot Juda, som skedde som en följd på Judas uppror mot stormakten.
  • 587 f.Kr. – Judas fall
  • efterexilsk tid

Innehåll

[redigera | redigera wikitext]
Rysk ikon av profeten Joel (ikonostas från klostret på ön Kizji i Ryska Karelen, 1700–1725)

Efter den initiala början kan boken delas upp i följande avsnitt:

  • Klagan över en stor gräshoppspest och en svår torka (1:1–2:17).
    • Effekterna av dessa händelser på jordbruk, bönder och på leveransen av jordbruksoffer till Jerusalems tempel, varvat med en kallelse till nationell klagan (1:1–20).
    • Ett mer apokalyptiskt avsnitt som jämför gräshopporna med en armé och avslöjar att de är Guds armé (2:1–11).
    • En kallelse till nationell omvändelse inför Guds dom (2:12–17).[18]
  • Löfte om framtida välsignelser (2:18–32 eller 2:18–3:5).
    • Fördrivning av gräshoppor och återställande av jordbruksproduktivitet som ett gudomligt svar på nationell botgöring (2:18–27).
    • Framtida profetiska gåvor till hela Guds folk, och Guds folks säkerhet inför en kosmisk katastrof (2:28–32 eller 3:1–5).
  • Kommande dom över Juda rikes fiender: filistéerna, Edoms rike och Egyptens rike (3:1–21 eller 4:1–21).

Budskap

[redigera | redigera wikitext]

Joels budskap börjar med en skildring om en stor gräshoppsinvasion, som äter upp landets grödor. Denna bild verkar även ses som en bild om en kommande här, vilken ska invadera landet. [19] Därefter börjar Joel att mana folket till omvändelse med en rad starka bilder. En exempeltext är Joel 2:13:

”

Slit sönder era hjärtan, inte era kläder,
och vänd åter till Herren, er Gud.
Han är nådig och barmhärtig,
sen till vrede och rik på kärlek...

 „
– Joel 2:13 i Bibeln 2000

Värt att påpekas är att hjärtat under gammaltestamentlig tid inte stod för känslor och kärlek som idag. Hjärtat ansågs istället vara viljans och moralens centrum. I de flesta av gamla testamentets profetior varvas domsord med ord om hopp och frälsning. Joels bok är inget undantag för detta. Efter att Joel har manat folket till omvändelse följer några kända ord av hopp från Gud, det talas om att Gud ska utgjuta sin Ande över folken, även slavarna. Detta skall enligt Apostlagärningarna ha uppfyllts den första pingsten. Därefter följer ytterligare domsord över nationerna runt omkring Juda. Boken avslutas med ord om dessa nationers straff och Judas räddning.

Tolkningshistorik

[redigera | redigera wikitext]
Joel (akvarell ca 1896–1902 av James Tissot)

Den masoretiska bibeltexten placerar Joels bok mellan Hoseas bok och Amos bok (ordningen som ärvts av Tanakh och Gamla testamentet), medan ordningen i Septuaginta är Hosea–Amos–Mika–Joel–Obadja–Jona. Den hebreiska texten i Joels bok verkar ha lidit lite av skriftlig överföring, men kompletteras vid några punkter av Septuaginta-, syriska och Vulgata-versionerna eller av välgrundande gissningar.[20] Även om boken påstår sig beskriva en gräshoppspest, såg vissa gamla judiska åsikter gräshopporna som allegoriska tolkningar av Israels fiender.[21] Denna allegoriska tolkning användes på kyrkan av många kyrkofäder. Calvin tolkade kapitel 1 bokstavligt, men med en allegorisk syn på kapitel 2, en ståndpunkt som vissa moderna tolkare också delar. De flesta moderna tolkare ser dock Joel tala om en bokstavlig gräshoppspest som ges en profetisk eller apokalyptisk tolkning.[22]

Den traditionella tillskrivningen av hela boken till profeten Joel utmanades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av en teori om en trestegsprocess för komposition: 1:1–2:27 kom från Joels hand och behandlade en samtida fråga; 2:28–3:21/3:1–4:21 tillskrevs en fortsättare med apokalyptisk utsikt. Omnämnanden i första halvan av boken till Herrens dag tillskrevs också denna fortsättare. 3:4–8/4:4–8 kan ses som ännu senare. Detaljerna om exakta tillskrivningar varierade mellan forskarna.

Denna uppdelning av bokens sammansättning började ifrågasättas under mitten av 1900-talet, då forskare försvarade bokens enhet, profetens trovärdighet som kombinerade ett samtida och apokalyptiskt perspektiv, samt senare tillägg av profeten. Äktheten i 3:4–8 har inneburit fler utmaningar, även om flera forskare fortfarande försvarar den.[23]

Bibelcitat och allusioner

[redigera | redigera wikitext]

Det finns många paralleller i språket mellan Joel och andra profeter i Gamla testamentet. De kan representera Joels litterära användning av andra profeter, eller tvärtom.

I Nya testamentet citerades hans profetia om Guds Helige andes utgjutelse över alla människor särskilt av Petrus i hans pingstpredikan.[24]

Joel 3:10 / 4:10 är en variant av Jesaja 2:4 och Mika 4:3:s profetia: "De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar",[25] och befaller istället: "Smid om era plogbillar till svärd, era vingårdsknivar till lansar!"[26]

Tabellen nedan visar några av de mer explicita citaten och anspelningarna mellan specifika avsnitt i Joels bok och avsnitt från Gamla och Nya testamentet

Joels bokGamla testamentetNya testamentet
1:6, 2:2–10 Uppenbarelseboken 9:3, 7–9
1:15 Jesaja 13:6
Hesekiel 30:2–3
2:1 Sefanja 1:14–16
2:1–2 Amos 5:18, 20
2:11 Malaki 3:2
2:14 Jona 3:9
2:20–21 Psaltaren 126:2–3
2:27 Jesaja 45:5
Hesekiel 36:11
2:28–32/3:1–5 Apostlagärningarna 2:16–21
2:31/3:4 Malaki 3:23/4:5
2:32/3:5 Obadja 17 Romarbrevet 10:13
3:1/4:1 Psaltaren 126:1
3:10/4:10 Jesaja 2:4
Mika 4:3
3:16/4:16 Amos 1:2
3:17/4:17 Obadiah 17
3:18/4:18 Amos 9:13

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Book of Joel, 15 juni 2026.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Fitzmyer 1996, s. 399.
  2. ↑ Keller, C. A., 28. Joel, in Barton, J. and Muddiman, J. (2001), The Oxford Bible Commentary Arkiverad 22 november 2017 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2017-11-22, p. 578
  3. ↑ ”The Bible (online)”. https://www.bible.com/.
  4. ↑ Hagedorn, Anselm C. (2021). The Oxford Handbook of the Minor Prophets. Oxford University Press. Sid. 411–423. doi:10.1093/oxfordhb/9780190673208.013.39. ”"Denna brist på historisk detalj kan möjliggöra uppfattningen att Joels bok lades till vid ett senare tillfälle. Redan en ytlig läsning av Joels bok visar att många av de frågor som återkommer i Tolvböckerna nämns så att 'Joel utgör en nödvändig (men inte den enda) tolkningsnyckeln för att ena stora litterära trådar i de tolv' (Nogalski 2017, 138). Även om man förblir skeptisk till en sådan läsning av boken i ett större litterärt sammanhang, är det svårt att bortse från att Joels bok visar en hög grad av medvetenhet om och engagemang i tidigare litterära traditioner från den hebreiska bibeln (Bergler 1988; Coggins 2000, 21–24). Boken har med rätta beskrivits som en vetenskaplig profetia (Jeremias 2002). En slående egenskap hos den korta boken är frekvensen av anspelningar på andra delar av den hebreiska bibeln, ibland i vad som verkar vara direkta citat, oftare genom indirekta associationer. (Coggins 1996, 75) Denna kontakt med tidigare texter, särskilt de som rör 'Jahves dag', vittnar om ett sent ursprung för boken som en del av den profetiska kanon (Barton 2001, 16–18; Jeremias 2007, 3–5). Även om det finns inflytelserika röster som försvarar Joels enhet (t.ex. Rudolph 1971; Wolff 1977, 7; Assis 2013), visar till och med en ytlig läsning av bokens slutgiltiga form att boken är resultatet av en längre litterär utveckling. Bredvid superskriptionen pekar två parallella strukturerade inklusioner (1:27 och 2:17) på tillägg av material. 'Då ska jag därefter' i början av 2:28 [Hebr. 3:1]) verkar syfta på 'som förut' i 2:23, vilket också indikerar att kapitlet lades till senare och kan fungera som en övergång från kapitel 1 och 2 till kapitel 3 [Hebr. kapitel 4]). Eftersom boken i allmänhet bara talar om 'främmande folk' kan konkretiseringen av nationerna i 3:4–8 [Hebr. 4:4–8]) snabbt identifieras som en senare utvidgning (Jeremias 2007, 49; Hagedorn 2011, 274–278). Slutligen pekar slagorden mellan 3:14–21 [Hebr. 4:14–21] och Amos 1:1–2 på en medveten koppling mellan båda profetiska böckerna i ett senare skede (Nogalski 1993a, 24–27; Wöhrle 2006).”
  5. ↑ Andersson, Greger m.fl. Profeterna: En guide till Gamla testamentets böcker. 2003. s. 149
  6. 1 2 3 Joel, Zondervan Illustrated Bible Dictionary, Revising Editor Moises Silva, 2011
  7. ↑ Patterson, Richard D.. The Expositor's Bible Commentary, vol. 7. Zondervan.
  8. ↑ “Joel.” Hagedorn, Anselm C. The Oxford Handbook of the Minor Prophets. Edited by Julia M. O'Brien. s. 411–423. "Bokens engagemang med tidigare texter (särskilt de som rör 'Jahvehs dag') vittnar om dess sena ursprung, och dess slut speglar sena teologiska tankar om relationen mellan Israel och nationerna, där Jahveh framställs som härskare över hela världen... Dessa teologiska debatter pekar på ett mycket sent ursprung av Joel 2:28–3:21 [Hebr. grabbar. 3–4]. Den universella domen över folken tillhör troligen diskursen från den sena persiska perioden (Steck 1996), medan visionen i Joel 2:28–32 [Hebr. kap. 3] kan bäst förstås under den relativa freden under ptolemaisk tid."
  9. ↑ Würthwein 1995, sid. 35–37.
  10. 1 2 Ulrich 2010, sid. 598.
  11. 1 2 3 4 Dead sea scrolls - Joel
  12. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 38.
  13. ↑ 4Q78 at the Leon Levy Dead Sea Scrolls Digital Library
  14. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 39.
  15. ↑ 4Q82 at the Leon Levy Dead Sea Scrolls Digital Library
  16. ↑ 12 Minor Prophets Dead Sea Scroll MS 4612/1 Arkiverad 10 november 2024 hämtat från the Wayback Machine.. Schøyen Collection. Accessed February 5, 2020.
  17. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 140–141.
  18. ↑ Pradas, Joseph. ”Convertimini ad me”. Seu Valentina. https://coralcatedraliciavalencia.blogspot.com/2019/01/convertimini-ad-me-joel-212-13.html. Läst 26 januari 2019.
  19. ↑ Amos 1:6 i Bibeln 2000 med noter, se Not. Även Profeterna: En guide till Gamla testamentets böcker. 2003. s. 148
  20. ↑ Allen 36
  21. ↑ Targum vid 2:25; även marginalen av LXX manuskript Q, mitten av 500-talet
  22. ↑ See Allen 29–31
  23. ↑ Se Allen 25–29 för detaljer och argument.
  24. ↑ Apostlagärningarna 2
  25. ↑ Jesaja 2:4
  26. ↑ Joel 3:10

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Achtemeier, Elizabeth. Minor Prophets I. New International Biblical Commentary. (Hendrickson, 1999)
  • Ahlström, Gösta W. Joel and the Temple Cult of Jerusalem. Supplements to Vetus Testamentum 21. (Brill, 1971)
  • Allen, Leslie C. The Books of Joel, Obadiah, Jonah & Micah. New International Commentary on the Old Testament. (Eerdmans, 1976)
  • Anders, Max E. & Butler, Trent C. Hosea–Micah. Holman Old Testament Commentary. (B&H Publishing, 2005)
  • Assis, Elie. Joel: A Prophet Between Calamity and Hope (LHBOTS, 581), New York: Bloomsbury, 2013
  • Baker, David W. Joel, Obadiah, Malachi. NIV Application Commentary. (Zondervan, 2006)
  • Barton, John. Joel & Obadiah: a Commentary. Old Testament Library. (Westminster John Knox, 2001)
  • Birch, Bruce C. Hosea, Joel & Amos. Westminster Bible Companion. (Westminster John Knox, 1997)
  • Busenitz, Irvin A. Commentary on Joel and Obadiah. Mentor Commentary. (Mentor, 2003)
  • Calvin, John. Joel, Amos, Obadiah. Calvin's Bible Commentaries. (Forgotten Books, 2007)
  • Coggins, Richard. Joel and Amos. New Century Bible Commentary. (Sheffield Academic Press, 2000)
  • Crenshaw, James L. Joel: a New Translation with Introduction and Commentary. The Anchor Bible. (Yale University Press, 1995)
  • Finley, Thomas J. Joel, Amos, Obadiah: an Exegetical Commentary. (Biblical Studies Press, 2003)
  • Gæbelein, Frank E. (ed) Daniel and the Minor Prophets. The Expositor's Bible Commentary, Volume 7. (Zondervan, 1985)
  • Garrett, Duane A. Hosea, Joel. The New American Commentary. (B&H Publishing, 1997)
  • Hubbard, David Allen. Joel and Amos: an Introduction and Commentary. Tyndale Old Testament Commentary. (Inter-Varsity Press, 1990)
  • Limburg, James. Hosea–Micah. Interpretation – a Bible Commentary for Teaching & Preaching. (Westminster John Knox, 1988)
  • Mason, Rex. Zephaniah, Habakkuk, Joel. Old Testament Guides. (JSOT Press, 1994)
  • McQueen, Larry R.M. Joel and the Spirit: the Cry of a Prophetic Hermeneutic. (CTP, 2009)
  • Ogden, Graham S. & Deutsch, Richard R. A Promise of Hope – a Call to Obedience: a Commentary on the Books of Joel & Malachi. International Theological Commentary (Eerdmans/ Hansel, 1987)
  • Ogilvie, John Lloyd. Hosea, Joel, Amos, Obadiah, Jonah. Communicator's Commentary 20. (Word, 1990)
  • Price, Walter K. The Prophet Joel and the Day of the Lord. (Moody, 1976)
  • Prior, David. The Message of Joel, Micah, and Habakkuk: Listening to the Voice of God. The Bible Speaks Today. (Inter-Varsity Press, 1999)
  • Pohlig, James N. An Exegetical Summary of Joel. (SIL International, 2003)
  • Roberts, Matis (ed). Trei asar : The Twelve Prophets: a New Translation with a Commentary Anthologized from Talmudic, Midrashic, and Rabbinic Sources. Vol. 1: Hosea. Joel. Amos. Obadiah. (Mesorah, 1995)
  • Robertson, O. Palmer. Prophet of the Coming Day of the Lord: the Message of Joel. Welwyn Commentary. (Evangelical Press, 1995)
  • Simkins, Ronald. Yahweh's Activity in History and Nature in the Book of Joel. Ancient Near Eastern Texts & Studies 10 (Lewiston, New York: Edwin Mellen Press, 1991)
  • Simundson, Daniel J. Hosea–Micah. Abingdon Old Testament Commentaries. (Abingdon, 2005)
  • Stuart, Douglas. Hosea–Jonah. Word Biblical Commentary 31. (Word, 1987)
  • Sweeney, Marvin A. The Twelve Prophets, Vol. 1: Hosea–Jonah. Berit Olam – Studies in Hebrew Narrative & Poetry. (Liturgical Press, 2000)
  • Wolff, Hans Walter. A Commentary on the Books of the Prophets Joel & Amos. Hermeneia – a Critical and Historical Commentary on the Bible. (Augsburg Fortress, 1977)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Böcker i Gamla testamentet
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Joels_bok&oldid=59549145”