Rhön

Rhön är en berggrupp i mellersta Tyskland på gränsen mellan delstaterna Bayern, Hessen och Thüringen. Den begränsas av floden Werra, som skiljer den från Thüringer Wald i nordöst samt sammanhänger i syd med Spessart.

Underlaget utgörs av en triasplatå, som når till 630 meter höjd och över vilken vulkaniska bergarter är utbredd. Gruppen delas i en sydlig del (Hoher Rhön) och en nordlig (Vorder Rhön). De största höjderna, vilka alla ligger i Hoher Rhön, är Grosse Wasserkuppe (950 meter), Kreuzberg (931 meter) och Dammersfeld (925 meter).

Kreuzberg är märkligt därigenom, att kristendomen anses ha utgått därifrån över Franken, sedan den helige Kilian 668 skall ha planterat korset på dess kala topp. Till hans minne står ett träkors på platsen, och något längre ned ligger ett franciskankloster med kyrka, som utgör en mycket besökt vallfartsort. Rhön hade förr stora bokskogar men nu finns endast små rester kvar av dem, och på flera platser har barrskogen avlöst bokskogen. Rhön är vilt och ödsligt i sina högsta delar. På vintern täcks det av ovanligt stora snömassor. På sommaren dränks de skoglösa platåernas mossar och gräsbevuxna marker av regn och dimmor. De stora mossarna gör att landskapet är ganska enformigt.

Stora delar av Rhön blev 1991 ett biosfärreservat. Den konstnärliga traditionen i bergstrakten utgörs av fårullprodukter, korgframställning och snideri. I bergstrakten utvecklades en egen fårras - Rhönschaf.^[1]

En 175 km lång vandringsled (Hochrhöner) sträcker sig från Bad Kissingen till Bad Salzungen. Vid toppen Gebaberg (751 meter över havet) återskapades en by från den keltiska tiden. En stuga i närheten (Meininger Hütte) är ett museum som beskriver tiden när Röda armén hade en radiomast på bergstoppen. Kommunen Schmalkalden-Meiningen hade året 2014 planer att bygga ett lutande torn på Gebaberg. Det skulle bli 70 meter högt och lutningen var tänkt att vara med 23,50° världsrekord. En folkomröstning ställde sig mot förslaget.^[1]