Hoppa till innehållet

bedra

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av bedra  Aktiv Passiv
Infinitiv bedra bedras
Presens bedrar bedras
Preteritum bedrog bedrogs
Supinum bedragit bedragits
Imperativ bedra –
Particip
Presens bedragande, bedragandes
Perfekt bedragen

bedra

  1. (transitivt) lura, narra
    Synonymer: skoja
  2. svika, besvika
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Belagt i språket sedan 1507 som yngre fornsvenska bedragha, bildat av be- + draga enligt mönster efter medellågtyska bedregen,[1] av fornsaxiska bidriogan, av urgermanska *bidreuganą. Besläktat med norska bedra, nederländska bedriegen, tyska betrügen.
Varianter: bedraga (ålderdomligt)
Besläktade ord: bedragare, bedrägeri
Fraser: bedra sig på någon/något; missta sig, ta fel

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. ↑ Svensk ordbok: "bedra"