Hoppa till innehållet

1SWASP J093010.78+533859.5

Från Wikipedia
(Omdirigerad från V441 Ursae Majoris)
V441 Ursae Majoris A
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildStora björnen[1]
Rektascension09t 30m 10,7410s[2]
Deklination+53° 38 59,825[2]
Skenbar magnitud ()9,84[3]
Stjärntyp
SpektraltypK1 V + K5 V[4]
B–V-0,052 ± 0,012[3]
VariabeltypAlgolvariabel[5]
Astrometri
Radialhastighet ()+12,24 ± 0,17[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -9,427[2] mas/år
Dek.: -20,994[2] mas/år
Parallax ()9,61 ± 0,20[2]
Avstånd250 ± 9,8  (78 ± 3[6] pc)
Detaljer
Massa0,837 ± 0,008 / 0,674 ± 0,007[6] M
Radie0,832 ± 0,018 / 0,669 ± 0,018[6] R
Temperatur5 185 ± +2520 / 4 325 ± +2015[6] K
Andra beteckningar
GSC 03807-00759, 2MASS J09301078+5338593, 1RXS J093010.3+533908, UCAC4 719-049489, V441 Ursae Majoris, YC 3807-759-1, WDS J09302+5339AB, WISEA J093010.81+533859.1, WISE J093010.80+533859.4 [a][7][8][9]
V442 Ursae Majoris B
Observationsdata
Rektascension09t 30m 10,9127s[10]
Deklination+53° 38 58,356[10]
Skenbar magnitud ()+10,98 ± [3]
Stjärntyp
SpektraltypK3 V + K3 V[4]
VariabeltypW Ursae Majoris-variabel[5]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: -0,737[10] mas/år
Dek.: -12,997[10] mas/år
Parallax ()14,2625 ± 0,0165[10]
Avstånd228,7 ± 0,3  (70,11 ± 0,08 pc)
Detaljer
Massa0,86 ± 0,02 / 0,341 ± 0,011[6] M
Radie0,79 ± 0,04 / 0,52 ± 0,05[6] R
Luminositet0,261 ± 0,012[b] / 0,52 ± 0,05[6] L
Temperatur4 700 ± 50 / 4 700 ± 50[6] K
Andra beteckningar
V442 Ursae Majoris, TYC 3807-759-2[12]

1SWASP J093010.78+533859.5 (förkortat J093010), även känt som V441 Ursae Majoris och V442 Ursae Majoris, är ett femstjärnigt stjärnsystem beläget i stjärnbilden Stora björnen.[4][6] Stjärnsystemet är beläget på ett avstånd av ca 250 ljusår från solsystemet,[6] och upptäcktes med hjälp av data från projektet "Super Wide Angle Search for Planets" (SuperWASP) på Kanarieöarna.

1SWASP J093010.78+533859.5 består av två par stjärnor, betecknade J093010A respektive J093010B, samt en femte stjärna. Det första paret stjärnor, J093010A, är en fristående förmörkande dubbelstjärna (Algolvariabel). De två stjärnorna inom J093010A kretsar kring varandra med en period av ca 1,3 dygn och är separerade med ca 5,8 solradier.[6] Det andra paret stjärnor, J093010B, är en W Ursae Majoris-variabel. I detta par ligger de två stjärnorna så snävt att de nuddar varandra. De två stjärnorna inom J093010B har en omloppsperiod av ca 5,5 timmar (0,2277 dygn).[5]

De två paren J093010A och J093010B är separerade med cirka 1,89 bågsekund, så avståndet mellan de två paren är sannolikt ca 130 astronomiska enheter. Den femte stjärnan noterades baserat på stationära spektrallinjer som kom från riktningen 1SWASP J093010.78+533859.5. Den kretsar sannolikt kring J093010A på ett längre avstånd än den förmörkande dubbelstjärnan.[4]

Variabilitet

[redigera | redigera wikitext]

J093010A är en fristående (Algoltyp) förmörkande dubbelstjärna. Dess magnitud sjunker från ett maximum på 9,44 till ett minimum av 9,75 vid primärstjärnans förmörkelse och 9,58 vid följeslagarens förmörkelse med en period av 1,31 dygn. Den har fått beteckningen V441 Ursae Majoris som variabel stjärna.[13]

J093010B är en kontaktförmörkelsedubbelstjärna (W Ursae Majoris-typ). Dess magnitud minskar med 0,28 magnituder vid primärstjärnans förmörkelse och 0,25 magnituder under följeslagarens förmörkelsenfrån en maximal magnitud på 10,55. Perioden är 0,23 dygn. Den har fått variabelbeteckningen V442 Ursae Majoris.[13]

Ljuskurva för V441 Ursae Majoris (J093010A), anpassad från Lohr et al. (2015).[6] Den maximala ljusstyrkan är det kombinerade ljuset från alla 5 stjärnorna.
Ljuskurva för V441 Ursae Majoris (J093010A), anpassad från Lohr et al. (2015).[6] Den maximala ljusstyrkan är det kombinerade ljuset från alla 5 stjärnorna. 
Ljuskurva för V442 Ursae Majoris (J093010B), anpassad från Lohr et al. (2015).[6]Den maximala ljusstyrkan är det kombinerade ljuset från alla 5 stjärnorna.
Ljuskurva för V442 Ursae Majoris (J093010B), anpassad från Lohr et al. (2015).[6]Den maximala ljusstyrkan är det kombinerade ljuset från alla 5 stjärnorna. 

Anteckningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. Simbad tilldelar beteckningen 1SWASP J093010.78+533859.5 till komponent B, men olika källor gör det klart att den gäller hela "systemet" med fyra eller fem stjärnor.[6][4] På liknande sätt ges beteckningen 1SWASP J093012.84+533859.6 också till komponent B, men gäller faktiskt en stjärna med magnitud 18 bågsekunder bort.[6]
  2. Beräknad från absolut bolometrisk magnitud av 6.20±0.05 och 7.12±0.05 för J093010Ba respektive Bb[11] med användning av följande formel:[11] där L är solens bolometriska luminositet, L är stjärnans bolometriska luminositet, Mbol,☉ är solens bolometriska magnitud, Mbol,★ är stjärnans bolometriska magnitud.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1SWASP J093010.78+533859.5, 3 maj 2026..
  1. Roman, Nancy G. (1987). "Identification of a constellation from a position". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 99 (617): 695. Bibcode:1987PASP...99..695R. doi:10.1086/132034. Constellation record for this object at VizieR.
  2. 1 2 3 4 5 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  3. 1 2 3 Fabricius, C.; Høg, E.; Makarov, V. V.; Mason, B. D.; Wycoff, G. L.; Urban, S. E. (2002). "The Tycho double star catalogue". Astronomy and Astrophysics. 384: 180. Bibcode:2002A&A...384..180F. doi:10.1051/0004-6361:20011822.
  4. 1 2 3 4 5 Koo, Jae-Rim; Lee, Jae Woo; Lee, Byeong-Cheol; Kim, Seung-Lee; Lee, Chung-Uk; Hong, Kyeongsoo; Lee, Dong-Joo; Rey, Soo-Chang (2014). "1SWASP J093010.78+533859.5: A Possible Hierarchical Quintuple System". The Astronomical Journal. 147 (5): 104. arXiv:1402.4575. Bibcode:2014AJ....147..104K. doi:10.1088/0004-6256/147/5/104.
  5. 1 2 3 4 Gazeas, K. (July 2015). "Disentangling the Quadruple System 1SWASP J093010.78+533859.5". Living Together: Planets. 496: 112. Bibcode:2015ASPC..496..112G.
  6. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Lohr, M. E.; Norton, A. J.; Gillen, E.; Busuttil, R. (June 12, 2015). "The doubly eclipsing quintuple low-mass star system 1SWASP J093010.78+533859.5". Astronomy & Astrophysics. 578: A103. arXiv:1504.07065. Bibcode:2015A&A...578A.103L. doi:10.1051/0004-6361/201525973.
  7. https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=TIC+318210930. Hämtad 2020-08-12.
  8. "TIC+318210930". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2025-07-07.
  9. "V441+UMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2025-07-07.
  10. 1 2 3 4 5 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  11. 1 2 Carroll, B. W.; Ostlie, D. A. (2007). An Introduction to Modern Astrophysics (2nd ed.). Pearson. pp. 60–62. ISBN 978-0-321-44284-0.
  12. "V442+UMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2025-07-07.
  13. 1 2 Samus', N. N.; Kazarovets, E. V.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2017). "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1". Astronomy Reports. 61 (1): 80. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085.