VV Ursae Majoris
| VV Ursae Majoris A | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora björnen |
| Rektascension | 09t 38m 06,719s[1] |
| Deklination | +56° 01′ 07,29″[1] |
| Skenbar magnitud () | +10,19[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A1.5-2 V[3] + G5 IV[4] |
| Variabeltyp | Algolvariabel[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +4,807 ± 0,731[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -18,536[1] mas/år Dek.: +3,254[1] mas/år |
| Parallax () | 2,177 ± 0,0394[1] |
| Avstånd | 1 500 ± 30 lå (459 ± 8 pc) |
| Absolut magnitud () | +1,87[3] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,97[4] M☉ |
| Radie | 1,35[4] R☉ |
| Luminositet | 11,2[4] L☉ |
| Temperatur | 9 090[4] K |
| Andra beteckningar | |
| BD+56 1395, AP J09380671+5601073, GCRV 6211, GSC 03810-01290, HIC 47279, HIP 47279, 2MASS J09380671+5601073, TYC 3810-1290-1, VV Ursae Majoris, Gaia DR2 1024762227410763264, Gaia DR3 1024762227410763264, Gaia DR1 1024762223114846464[5][6] | |
| VV Ursae Majoris B | |
| Detaljer | |
|---|---|
| Massa | 0,29[4] M☉ |
| Radie | 0,96[4] R☉ |
| Luminositet | 0,42[4] L☉ |
| Temperatur | 4 740[4] K |
VV Ursae Majoris är en dubbelstjärna i stjärnbilden Stora björnen, förkortad VV UMa. Den är en variabel stjärna med en ljusstyrka som varierar kring en skenbar magnitud av 10,19,[2] vilket gör den för svag för att synas för blotta ögat. Stjärnan beräknas, baserat på parallaxmätningar, ligga på ett avstånd av ca 1 500 ljusår från solsystemet.[1]
Observationer
[redigera | redigera wikitext]Stjärna befanns vara variabel av H.K. Gitz år 1936 baserat på fotografiska plåtar tagna i Moskva, och S. Kaho publicerade sedan en efemerid år 1939 med hjälp av observerade minima.[8] År 1950 beräknade Otto von Struve omloppselementen för ett enkelsidigt spektroskopiskt dubbelstjärnesystem med en kort omloppsperiod på bara 17 timmar. Han fann en spektralklass av A0 V för primärstjärnan.[9] P. Broglia och P. Conconi analyserade systemets ljuskurva år 1977 och fastställde att detta var en halvfristående dubbelstjärna där följeslagaren är betydligt mindre massiv än primärstjärnan.[10] Stjärnorna cirkulerar kring varandra i en cirkulär bana[11] med en halv storaxel av 3,54 bågsekunder och en omloppsperiod av 0,687355 dygn.[4] År 1996 fann V. Simon en periodisk variation i systemets minima med en cykellängd på 22 år. Han föreslog att denna variation drivs av en tredje komponent i systemet.[8]
VV Ursae Majoris är en förmörkande dubbelstjärna,[3] ett halvt fristående system av Algoltyp.[12] Den bäst anpassade spektraltypen för primärstjärnan är A1.5–2V, vilket matchar en A-typ huvudseriestjärna. Följeslagaren är en kallare, överlysande stjärna av sen G-typ,[3] som är en något utvecklad underjättestjärna som fyller sin Roche-lob.[10] Flera pulseringssperioder har noterats.[13] Det finns inga tecken på något överskott av infraröd strålning.[3]
Ljusets resetideffekt ger information om egenskaperna hos den påstådda tredje komponenten i systemet. Den har 0,787 gånger solens massa och kretsar kring planeten på ett avstånd av 10,75 AE från det inre paret med en excentricitet på 0,35 och en period på 23,22 ± 0,17 år.[14]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, VV Ursae Majoris, 18 december 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
- 1 2 Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
- 1 2 3 4 5 6 Lázaro, C.; et al. (May 2002), "BVRJK Photometry and a Spectroscopic Study of the Algol Short-Period Binary VV Ursae Majoris", The Astronomical Journal, 123 (5): 2733–2743, Bibcode:2002AJ....123.2733L, doi:10.1086/339835, S2CID 119711271.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Malkov, Oleg Yu (February 2020), "Semidetached double-lined eclipsing binaries: Stellar parameters and rare classes", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 491 (4): 5489–5497, Bibcode:2020MNRAS.491.5489M, doi:10.1093/mnras/stz3363.
- 1 2 https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=VV+UMa. Hämtad 2020-08-02.
- ↑ "VV UMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2022-09-16.
- ↑ MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes, Space Telescope Science Institute, hämtad 17 september 2022.
- 1 2 Šimon, V. (July 1996), "The cyclic period changes of the close binary VV Ursae Majoris", Astronomy and Astrophysics, 311: 915–918, Bibcode:1996A&A...311..915S.
- ↑ Struve, Otto (July 1950), "Spectrographic Observations of the Eclipsing Binaries TW Cassiopeiae, TY Puppis, and VV Ursae Majoris", Astrophysical Journal, 112: 184, Bibcode:1950ApJ...112..184S, doi:10.1086/145326.
- 1 2 Broglia, P.; Conconi, P. (February 1977), "Two-colour photometry and elements of VV UMa", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 27: 285–293, Bibcode:1977A&AS...27..285B.
- ↑ Lucy, L. B.; Sweeney, M. A. (August 1971), "Spectroscopic binaries with circular orbits", Astronomical Journal, 76: 544–556, Bibcode:1971AJ.....76..544L, doi:10.1086/111159. See row 19, table 1, p. 540.
- ↑ Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
- ↑ Gunsriwiwat, K.; Mkrtichian, D. E. (September 2015), "Study of Pulsation Spectrum of Mass-accreting Component of Algol-type system VV UMa", Information Bulletin on Variable Stars, 6148: 1, Bibcode:2015IBVS.6148....1G.
- ↑ Tanrıver, Mehmet (April 2015), "Cyclic period changes and the light-time effect in eclipsing binaries: A low-mass companion around the system VV Ursae Majoris", New Astronomy, 36: 56–63, Bibcode:2015NewA...36...56T, doi:10.1016/j.newast.2014.09.008.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ulas, Burak; Niarchos, Panagiotis; Lampens, Patricia; Manimanis, Vassilios; van Cauteren, P. (augusti 2007), ”The Algol-type Binary VV UMa: New VRI Photometry and Search for Pulsations”, JENAM-2007, "Our non-stable Universe", held 20–25 August 2007 in Yerevan, Armenia: s. 21, 21-21, Bibcode: 2007jena.confE..21U.
- Kim, S. -L.; Lee, J. W.; Lee, C. -U.; Kang, Y. B.; Koo, J. -R.; Mkrtichian, D. E. (februari 2005), ”On a short-periodic pulsating component in the Algol-type eclipsing binary system VV UMa”, Information Bulletin on Variable Stars 5598: 1, Bibcode: 2005IBVS.5598....1K.
- Lázaro, C.; Arévalo, M. J.; Claret, A.; Rodríguez, E.; Olivares, I. (August 2001), ”uvbyβ photometry of the short-period binary VV Ursae Majoris”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 325 (2): 617–630, doi:, Bibcode: 2001MNRAS.325..617L.
- Simon, Vojtech (1997), Leung, Kam-Ching, red., ”Period Changes of the Binary VV UMa: Light-Time Effect or Magnetic Activity”, The Third Pacific Rim Conference on Recent Development on Binary Star Research. Proceedings of a conference sponsored by Chiang Mai University, Thai Astronomical Society and the University of Nebraska-Lincoln held in Chiang Mai, Thailand, 26 oktober -1 november 1995, ASP Conference Series 130: s. 277, Bibcode: 1997ASPC..130..277S.
- Simon, V. (juli 1996), ”The cyclic period changes of the close binary VV Ursae Majoris”, Astronomy and Astrophysics 311: 915–918, Bibcode: 1996A&A...311..915S.
- Wunder, E. (mars 1995), ”The First Period Change Discovered in the Bright Algol System UV Leonis”, Information Bulletin on Variable Stars 4179: 1, Bibcode: 1995IBVS.4179....1W.
- Horák, T. (1966), ”New elements of the eclipsing variables TW Draconis, RW Tauri and KR Cygni and the influence of the rectification of the light curve upon the elements VV Ursae Maioris”, Bulletin of the Astronomical Institute of Czechoslovakia 17: 272, Bibcode: 1966BAICz..17..272H.
- Wilson, Robert E. (June 1965), ”A possible extended atmosphere in the eclipsing system W UMa”, Astronomical Journal 70: 368, doi:, Bibcode: 1965AJ.....70..368W.
