Forside
|
 Ugens artikel  Jalāl al-Dīn Muḥammad Rūmī eller bare Rumi (1207 - 1273) var en persisk sufi-mystiker og digter. Han grundlagde sufiordenen Mevlevi-ordenen, også kendt som de dansende dervisher. Rumi var en indflydelsesrig skikkelse inden for sufismen, som er islams mystiske gren. Hans tanker og værker fylder meget, både i persisk litteratur og i mystisk digtning generelt. Rumi blev dybt præget af sit møde som 37-årig med dervishen Shams-e Tabrizi. Shams blev hans læremester, og der udviklede sig et usædvanligt tæt åndeligt forhold mellem de to. Rumi sørgede dybt, da Shams fire år senere pludselig forsvandt, og sorgen satte gang i en rig poetisk digtervirksomhed. Rumis digte behandler tidløse menneskelige emner – kærlighed, tab, mening, forvandling – i et sprog, der overskrider kultur og tid. Hans digte er lettilgængelige, men rummer samtidig flere lag. Hans hovedværk Masnavi, ofte kaldt "Den persiske Koran", betragtes som et af de største digte i det persiske sprog. Mange muslimer, især inden for den persiske kultursfære, betragter Masnavi som det vigtigste værk i islamisk litteratur, kun overgået af Koranen. Rumis værker læses i dag bredt i Iran og Tyrkiet. Hans digte er blevet oversat til mange sprog, og opnåede i 2000-tallet også stor popularitet i mange vestlige lande. I USA var han den bedst sælgende digter i en årrække. Rumi var troende muslim, samtidig med at der er spor af religiøs pluralisme i hans værker. (Læs mere..) Dagens skandinaviske artikel  Irisk fonologi varierar från dialekt till dialekt, och språket har inget standarduttal. Dialekterna delas vanligtvis in i tre grupper: ulsteririska, connachtiriska och munsteririska. Irisk fonologi har studerats som akademiskt ämne sedan slutet av 1800-talet, och flera forskare har publicerat verk om dialekter från samtliga områden där språket talas. På senare tid har även teoretiska lingvister uppmärksammat iriskans fonologi, och flera böcker, artiklar och avhandlingar har publicerats om språket. En av de viktigaste aspekterna inom irisk fonologi är det att nästan alla konsonanter förekommer i par, med ett ”tjockt” (från engelska: broad) uttal och ett ”tunt” (engelska: slender). Tjocka konsonanter är velariserade, vilket innebär att tungryggen (bakdelen av tungan) dras bakåt och uppåt mot mjuka gommen för att uttala konsonanten. Tunna konsonanter är palataliserade, vilket innebär att tungan pressas mot hårda gommen. Skillnaden mellan tjocka och tunna konsonanter är mycket viktig på iriska, eftersom betydelsen av ett ord kan ändras bereonde på om konsonant uttalas tjockt eller tunt. Till exempel är den enda uttalsskillnaden mellan bó ”ko” och beo ”levande”, att det förra uttalas med tjockt b, medan det senare är ”tunt”. Läs merDagens skandinaviske artikel er fra svensk Wikipedia
 Fremhævede artikler
 Kategorier
 Aktuelle begivenheder
Irankrigen • Grønlandskrisen • Ruslands invasion af Ukraine
 I dag Den 29. september: Mikkelsdag 
 Vidste du at... Fra Wikipedias nyeste artikler… 
 Nyligt afdøde 
 Dagens billede
| ||||||||||||||||
 Søsterprojekter Wikipedia ejes af paraplyorganisationen Wikimedia Foundation, som driver flere flersproglige og frie projekter hvor alle kan bidrage.  Wikipedia på andre sprog English | Føroyskt | Íslenska | Kalaallisut | Norsk (bokmål) | Nynorsk | Suomi | Davvisámegiella | Svenska
 Donationer Moderselskabet Wikimedia Foundation er uafhængigt af alle interesser og behøver derfor økonomisk støtte fra læsere og brugere for at holde driften i gang. Giv et bidrag til Wikimedia og vær med til at sikre udbygningen af de servere, som Wikipedia og søsterprojekterne afvikles på. |
