Årsbästalistan plats 1-5

Plats 1: Cult of Luna - Vertikal

Den här skivan är så storslagen så att det är svårt att bara beskriva den med ord, man skulle behöva kunna måla eller fota någon sorts aurafotografering av sitt huvud när man lyssnar på den. Jag har visserligen alltid gillat Cult of Luna och dom har låtit på rätt många olika sätt genom åren, men det här känns som det optimala! De grymma sludgeriffen, de maskinella rytmerna och de industriella ljuden från analogsyntharna skapar precis det mörka, hårda, dystopiska soundtrack som man vill ha. Dom lyckas också med det som många band i den här genren har svårt med, att variera sig. För många finns bara maxläget, men COL är fantastiska på att bygga crescendon, men även på att spela något soft utan att det behöver växa, ibland kan det bara få vara vackert och vemodigt. Som om det inte vore nog bra redan så är ju jag väldigt svag för konceptalbum och det är inte särskilt många som i dessa tider gör sådana. oftast skall man ha en hitlåt eller två och så fylla ut med lite annat, men det här är ett album där tanken är att man skall lyssna på hela, rakt igenom och händer det inte något akut i verkligheten så gör man det när man väl har satt igång skivan.

Plats 2: Deafheaven - Sunbather

Det är alltid roligt när man hör något som inte låter som något annat man har hört. Deafheaven blandar så olika saker som shoegaze, post-rock och black metal. Antar att "trve BM-fans" hatar det här och att man dessutom har ett rosa omslag, ser ut som popsnören och inte har särskilt onda texter gör ju knappast saken bättre, men för mig var det här sommarens stora hit! Spelades väldigt ofta under semestern. Man kan väl säga att det är trummor och sång från black-metal, samtidigt som gitarrerna spelar post-rock och shoegaze och på något mirakulöst sätt så lyckas dom få ihop det till en blandning som inte alls låter splittrad eller konstgjord, utan bara ny, fräsch och intressant.

Plats 3: Danny Paul Grody - Between two worlds

Nygammal bekantskap, lyssnade på den här skivan efter rekommendation, utan att veta att Danny paul Grody var medlem i Tarentel (som jag har lyssnat en hel del på) Nu spelar inte det så stor roll för det här låter inte alls som hans band. Det här är väldigt vacker fingerpicking ofta på 12-strängad gitarr, men naturligtvis med lite brusande synthar och sånt i bakgrunden. Instrumental folk/psych kanske? Väldigt bra är det. Något för er som gillar Jack Rose, James Blackshaw och Mountains t.ex.

Plats 4: INVSN - INVSN

När the Lost Patrol byte namn till Invasionen så spelade dom in en skiva som jag inte hade mycket till övers för. Sedan för två år sedan kom Arvegods, som lät väldigt annorlunda och så pass intressant att den kom med på min lista för 2011, nu har man förändrat stavningen och vidareutvecklat soundet från Arvegods och nu känns det som att man verkligen har hittat hem. Det är energisk post-punk i Joy Divisions fotspår, Dennis sjunger bättre än någonsin och på de flesta låtarna är det grymma gitarrslingor som man önska att man själv hade kommit på.

Plats 5: Mountains - Centralia

Mountains är ytterligare ett band (duo) som jag har upptäckt i år. Electro/akustisk experimentell musik skulle jag vilja kalla det dom gör. Det är vackert, soft och lågmält. De akustiska instrumenten backas upp av klickande, knastrande, swischande elektronik. Med mellan 10 och 20 minuter så förstår man ju att topplistorna inte är målet, men min topplista hamnar dom på i alla fall. En av de skivor som har snurrat mest i höst.

Årsbästalistan plats 6-10

Plats 6: Loscil and Kelly Wyse - Intervalo

Loscil är ju sedan flera år en av mina absoluta favoritartister. Här har han gjort en skiva tillsammans med en pianist och det är precis så fantastiskt som man kan tänka sig. Piano och laptop i en sällsam förening. Minimalistisk ambient med lite känsla av klassisk musik (inte bara för att en låt är en bearbetning av the Death of Åse av Edward Grieg) 

Plats 7: Kvelertak - Meir

Norsk rock/black/core eller vad man nu kallar det. Dom tar det bästa från allt och blandar det till högoktanig rock med melodier, sväng och totalt rens ibland. Hoppas verkligen att jag kan hinna med att se dom den 1:a februari trots att jag egentligen är upptagen, gissar att det kommer att bli en minnesvärd konsert.

Plats 8: MF/MB/ - Colossus

Svensk post-punk med krautvibbar. Statiskt och energifyllt och så går det väl inte skriva om bandet utan att nämna Joy Division, så nu var det gjort. Lyssna och njut! Stod för en av årets absoluta liveupplevelser. Allt var hårdare, tyngre och mer maniskt live, men skivan är fortfarande grymt bra.

Plats 9: Sällskapet - Nowy Port

Kallt, mekaniskt och inte alltför långt från hur Thåströms egen soloskiva från förra året lät. Men det är kanske aningen mer maskinellt än på hans album i eget namn. Han gästas också av Anna Von Hausswolff och Bruno K Öijer. En extra eloge för det vackra minimalistiska omslaget. Industri!

Plats 10: Uncle Acid - Mind Control

Den här skivan är inte lika direkt som debuten, men den är väldigt mycket bättre producerad, tyngre och mindre på gränsen till gubbrock! Det är 70-tals retro/doom som gäller, och det är dom ju inte ensamma om, men jag tycker att dom hör till de bättre av banden som försöker låta som Black Sabbath.

Årsbästalistan plats 11-15

Plats 11: Råd Kjetil Senza Testa - Of the Augmented living dead

Råd Kjetil Senza Testa släpper nya grejer hela tiden, det här släppet finns endast på kassett och soundcloud. Två låtar på vardera 25 minuter, men det här är något av det bästa jag har hört med RKST. Här har dom tagit borta alla gitarrer och det är så gott som bara analoga synthar- Det påminner en hel del om Tangerine Dream och Klaus Schulze och jag gillar det skarpt! Inte för att det är något fel med gitarrer, men dom har lyckats väldigt bra den här gången, utan gitarrer.

Plats 12: Yrsel - Abraxas

Svensk/fransk black/doom/droneduo. Ny upptäckt för mig och återigen så blir man förvånad hur mycket bra grejer det finns som man aldrig har upptäckt. Det här är flerdimensionell musik, inte något man slölysnnar på, men den som ger det tid kommer att få många trevliga upplevelser. Ibland rör dom sig mer mot elktronisk dark ambient och ibland mer i dronemetalland, men bra tycker jag att det är hela tiden.

Plats 13: Barn Owl - V

Upptäckte Barn Owl rätt sent, men det gör inte musiken sämre. Tidigare skivor har varit lite i samma stil som Earth´s senare skivor, men med mindre gitarrplock. Här har man tagit bort ännu mer och blivit än mer ambienta/droneiga. Mörkt, vackert och minimalistiskt skulle jag kalla det, enformigt, tråkigt, händelselöst skulle förmodligen en del andra säga, men dom har fel.

Plats 14: Kongh - Sole creation

Kongh har varit ett sådant band som jag har tyckt att det har varit "bra för att vara svenskt" ungefär. Dvs helt ok och man har köpt skivan för att stödja scenen så att säga, men den här skivan är dom riktigt bra, på riktigt! Det hårda har blivit hårdare och doommelodierna har blivit bättre.

Plats 15: Samling - Annanstans

Troligen den poppigaste skivan på min lista. Samlings förra skiva doftade mycket mer 70-tal och retrorock och det var det jag föll för, men den här nya skivan har ändå något som tilltalar mig. Den har melodier som sätter sig och den har texter som man kan sjunga med i, dessutom är det en hel del energi och fortfarande lite 70-talsfeeling, om än inte lika mycket som på första skivan.

Årsbästalistan plats 16-20

Plats 16: EF - Ceremonies

Jag lyssnade på EF i början av deras karriär sedan har jag tappat bort dem lite, men nu i höst köpte jag på mig tre album som dom har hunnit släppa och det här är släppt i år. Dom är ett post-rockband som spelar musik i samma skola som sigur rós, mogwai och kanske tristeza. Det är inte instrumentalt men känns ändå som sådan musik. Sången är inte i centrum omgiven av ett komp utan sången är mer ett av instrumenten, om man kan säga så. Vackert och vemodigt är det.

Plats 17: Vattnet Viskar - Sky Swallower

Ett amerikanskt post-blackband med svenskt namn. Svårt att inte bli nyfiken! Gillar det här för att det är ganska variationsrikt. Mycket fina melodiösa post-rockpartier, tunga sludgeriff och en hel del ganska traditionellt black-metalrens. Blir spännande att se om dom lyckas göra en till spänna

Plats 18: Benea Reach - Possession

Fem år hade gått och jag trodde att bandet var nedlagt, men det visade sig att dom bara arbetade långsamt men noggrant. En grymt välproducerad historia och som är väldigt variationsrik. Från Meshuggah-riffande, till refused-hard-core men med hela tiden närvarande post-rockslingor på gutarrerna, sången går också från mörkt growlande till grisskrik och vackara melodiösa partier. Gillar allra bäst när Ilka skriker sin ljusa skriksång med melodi, det är något man hör väldigt sällan.

Plats 19: My Bloody Valentine - MBV

Först var det ju lite chockartat att det kom en ny skiva med My bloody Valentine, det har ju snackats om det i åratal, men oftast har det slutat med att man trodde att det var ett rykte, men så helt plötsligt en dag i februari så fanns den bara där! Det var lite som gammal kärlek och det var otroligt uppskattad att få en nostalgikick. Jag tycker fortfarande att det är en bra skiva, men lite av den första euforin har lagt sig. Lyssnar fortfarande hellre på "Loveless" när jag är på MBV-humör. Men har man upptäckt dem nu i år så har man ju så att säga den riktiga godbiten kvar och några av låtarna på den här skivan håller riktigt hög klass.

Plats 20: Boards of Canada - Tomorrow´s Harvest

En helt ok skiva, inte Boards of Canadas bästa, men jag gillar deras sound och det är bättre än mycket annan electronica som släpps. Det känns inte lika nyskapande som första gången man hörde "music has the right to children" men det är en klart njutbar skiva som har snurrat ganska många varv ändå.

Förutom de 20 skivorna som jag valde ut så fanns det ju en hel del annat som ändå är bra. Som vanligt var det inget lätt jobb. De översta skivorna var ganska enkla, men från plats 10 och ner till typ 30 är det ganska svårt, det är lite olika vid olika lyssningar. Totalt hade jag med 42 skivor på min lista och då har jag ändå lämnat en del som jag har upptäckt nu under tiden jag har arbetat med listorna.

Men här är i alla fall lite tips på skivor som var nära att komma med på min lista.

Hammock - Oblivion hymns, Technicolor poets - All that is solid, Pan American - Cloud room, glass room, Black Sabbath - 13, Explosions in the sky - Prince avalanche (soundtrack), Bill Callahan - dream river, Sebadoh - Defend yourself, Loscil & Bvdub - Erebus, Eluvium - Nightmare ending, Pelican - Forever becoming, Stephen R Smith/Ulaan Khol - Ending/returning, Sigur Ros - Kveikur, Aidan Baker -Aneira

Som sagt så finns det ännu mer skivor som garanterat skulle kunna vara med och tävla, men dels hinner man inte lyssna på allt och dels hinner man inte ta reda på allt som har släppts. Vilka tycker ni saknas? Vilka har fått för dålig placering (eller för bra) Tyck gärna till och framförallt, tipsa om sådant jag borde ha hört!

/Krister

Året närmar sig sitt slut.

Från och med i morgon kommer jag att börja publicera min årsbästalista, men redan nu kommer en lista på mina bästa livekonserter under 2013.

Topp 5: 

1. Cult of Luna  - Debaser Medis (28/2)

Väldigt länge sedan jag såg dom live och med en ny fantastisk skiva i bagaget, det hade varit konstigt om det inte hade blivit bra. Dom infriade alla förväntningar! Samma kväll spelade även Switchblade och dom levererade också.

2. MF/MB/ Umeå open (April)

Här hade jag hört nya skivan och tyckte det lät bra, men att det skulle vara så makalöst bra live hade jag inte fattat. Som att bli torktumlad, överkörd, nedslagen och avspolad med brandslang, men njuta av varje sekund!

3. the Coathangers  Umeå Open  (April)

Kanske inte den bästa konserten rent speltekniskt, men deras glädje, utstrålning och ursinniga punk var helt oemotståndlig!

4. Kongh Idun Umeå (Maj)

Tanken var väl att Meshuggah skulle krossa allt motstånd, men den här kvällen så tyckte jag att dom var lite tråkiga och stela, däremot var Kongh bättre än någonsin!

5. INVSN hemlig spelning på engelska Scharinska (oktober?)

INVSN provspelade inför USA-turnen, enda? gången låtarna från nya skivan framfördes med engelska texter (i Sverige) Väldigt laddat band och laddad publik. Releasepartyt var också bra, men betydligt mer splittrat.

Uppenbarligen var våren bättre än hösten.

Finns väl en del andra konserter som jag kan nämna, men utan någon inbördes ordning, men sånt som jag var nöjd med att se i alla fall, även om det inte var världsomvälvande.

T.ex. Converge på Scharinska, High on Fire på Debaser slussen, Wintergatan på Scharinska, Nicole Sabouné på Scharinska, Samling på Umeå Open, First love, last rites på NO-fest, ÅBE2 på NO-fest, 

And You Will know us by the trail of dead på Umeå Open,  Borg 64 oct Inevitable end på Discouraged fest, System Annihilated på Scharinska oct Moloken på Verket. Har säkert glömt en del också, men get bleb väl något i all a fall.

/Krister

Nu har jag lagt in de nya skivorna som jag har fått in.

Här kan du se vilka skivor det är.

Nu har jag börjat...

Japp, jag har börjat jobbet med att sammanställa min lista över årets bästa skivor. Som vanligt är det svårt, både att komma ihåg vilka skivor som verkligen är släppta i år, eller kom dom förra året, men jag köpte dom i år? osv, men sedan att försöka komma fram till vilka man gillar mest, särskilt när det rör sig om så olika musikstilar också, men det kommer en lista, men inte än, arbetet har precis börjat.

/Krister