2017 års bästa skivor, plats 1-5

                                              

 Som vanligt var det inget lätt jobb att välja ut vilka skivor som skulle vara med på listan, det har kommit väldigt mycket bra musik I år, och skulle jag gå igenom alla skivor igen nu så är det inte säkert att precis samma skivor hade kommit med. Men några av skivorna som inte kom med på min 20 i topp kan jag ändå nämna och det är fortfarande väldigt bra skivor, som t.ex. Chicagojazzen, Bad Nerve, Rome is not a town, Loney dear och Anjou. Sen finns det även en hel del skivor som är släppta men som jag av en eller annan anledning inte har hunnit lyssna på (men som jag ändå tror skulle vara inom mitt intresseområde) här kan jag nämna Säkert, Mattias Alkberg, Quicksand och Grails. Både Soporus och Low Lumens skulle jag nog ha haft med på min lista också om det inte vore för att jag själv hade varit med och släppt dem (släppt kassettversioner i sverige, men man kan ju inte ha med släpp som man själv har varit inblandad i, eller hur?) Men nu över till listan. Totalt uppdelad i fyra inlägg. Så kolla in hela vägen ner till plats 20. Gott nytt 2018!

As usual it was no easy job to choose the records on the list. Lots of great music came out this year and if I should listen through all the records again, i can´t guarantee that exactly the same records would be on top 20. Some of the records that didn´t make it to my list, but still is very good records is Chicagojazzen, Bad Nerve, Rome is not a town, Loney dear och Anjou.Ther is also lots of records that I for somereason didn´t had time to lisen to (but tht I think I would be interested in) to mention a few: Säkert, Mattias Alkberg, Quicksand och Grails. 

Both Soporus and Low Lumens could also have been on this list, but since I was involved in releasing them (Cassette versions in Sweden) I can´t add them to the list I can´t feature my own releases on my best record list, that wouldn´t be fair. But now over to the list, it´s split into four different posts. So check out all the way down to 20. Happy new2018!

  

                 Plats 1. Demen - Nektyr      (Kranky)

Hemlig svensk kvinna som har släppt en av årets bästa och mest intressanta skivor på amerikanska Kranky, mörker, svärta och reverb är de huvudsakliga ingredienserna i detta vackra Twin Peaks-doftande äventyr. Skulle kunna beskrivas som en dark ambient variant av Cocteau twins med Chelsea Wolfe på sång.

A very secret swedish woman released on of the more interesting albums on american Kranky, darkness, blackness and reverb is the most improtant ingridients in this beautiful Twin Peaks-inspired adventure. Could be described as a dark ambient version of Cocteau Twins with Chelsea Wolfe on
 vocals.

Plats 2.    Scanner - Fibolae            (Pomperipossa records)

Väldigt filmisk industri/ambient från denna rutinerade engelsman. Det här är precis så där som intressant experimentell musik skall vara, inte för svårt, men ändå tillräckligt fyllt med ljud och saker som händer, man behöver inte ens se någon film för att höra hur bra det här skulle passa in.

 

Very cinematic industrial/ambient from this skilled englishman. This is just like interesting experimental music should be, not t hard to listen to, but filled wit sounds and stuff thats happening, you don´t even have to watch a movie just to know how well this music would fit in.

 

Plats 3. Godspeed you black emperor – Luciferian towers    (Constellation)
Fortfarande det mest egensinniga och spännande bandet inom den instrumentala rocken, dom har kvar mörkret och intensiteten, genom att hypnotisera lyssnaren med repetitiva slingor och en enastående dynamik så lyckas dom fortsätta att göra intressanta skivor, känns inte alls trötta utan mer levande än på länge.

Still the most obstinate and exciting band within the instrumental rock, they still have the darkness and intensity, by hypnotizing the listener with repetitive tracks and great dynamics, they still can make real interesting records, they don´t feel tired at all, more alive than ever!

Plats 4.  High Plains - Cinderland       (Kranky)

Mitt favvo-ambient/minimalgeni Scott Morgan (Loscil) går här ihop med en klassiskt skolad cellist och skapar fruktansvärt vacker, lågmäld vemodig musik. Inget för partyt, men väl som soundtrack till regniga höstkvällar

My favorite ambient/minimal-genius Scott Morgan (Loscil) is cooperating with a classical cellist and they create extremely beautiful, mellow, gloomy music. This is not for the party, but as soundtrack to rainy autumn nights.

Plats 5. Ride - Weather diaries     (Wichita/PIAS)

Det är uppenbart att 90-talet är tillbaks och det är bättre än någonsin, glimrande shoegaze med väldigt tydliga hintar till the cure, framförallt i gitarrslingorna, jag tycker det här är mycket bättre än det sista dom gjorde innan dom la ner.

It´s obvious hat the 90´s are back, and it´s better than ever. This is shimmering shoegaze with distinct cure influences, especially in the guitar trails. I think this is much better than the last record they did before they disbanded in the 90´s.

2017 års bästa skivor, plats 6-10

 

 Plats 6. Slowdive - Slowdive   (Dead oceans)

Efter 22 år så kommer ett av mina absoluta favoriter från shoegaze-eran tillbaks, det var knappt så man vågade lyssna, men som tur var så har inte mycket förändrats, visst är produktionen modernare, men soundet är detsamma och låtarna lika bra, 90-talet, välkommen tillbaka, Slowdive, välkommen tillbaka!

After 22 years one of my absolute favorites from the shoegaze-era returns, it was barely I had the courage to listen, but luckily not much has changed, of course the production is more up to date, but the sound is the same and the songs are as good. The 90´s welcome back, Sloedive, welcome back!

 Plats 7. Havenaire - Rabot   (Glacial movements)

Väldigt skön melodiös ambient/drone, musiken är lika ödslig och vacker som de glaciärer som finns avbildade på omslaget. Till största delen skapat med olika synthar.

Very nice melodic ambient/drone, the music is just as desolate and beautiful as the glaciers pictured on the cover. Mostly created with different synthezisrs

 Plats 8. the Jesus and Mary chain - Damage and joy    (Artificial plastic records) 

Efter nästan 20 års tystnad släpper dom ett nytt album och det är riktigt bra larmig gitarrrock, precis som dom alltid har gjort. Låten "Presidici (El Chapaquiditch)" har varit årets pepplåt. Grymt kul att dom är tillbaks.

After almost 20 years of silence, they´re back and it´s good and noisey guitarrock, just like they always did. The song "Presidici (El Chapaquiditch) has been my feel-good song of this year. Really nice that they are back.

 Plats 9. Thåström - Centralmassivet      (razzia)

Thåström fortsätter att utforska och experimentera med mörk minimalism och poesi. De fantastiska detaljerna gör att det aldrig blir tråkigt.

Thåström continues to explore and make experiments with dark minimalism ad poetry. Fantastic details, and never boring.

  Plats 10. Fever ray - Plunge      (Rabid records)

Den här skivan är inte släppt i fysiskt format än, så jag tänkte först spara den till nästa år, men ändrade mig ändå, officiellt är den ju släppt i år. Den andra skivan från en stor favorit har ju onekligen en del förväntningar. Det jag kan säga är att den här skivan är inte lika bra som debuten, men det är fortfarande en väldigt bra skiva. Det är dansant och mörk synth, men inte lika mörkt som på första skivan. Men det kan hända att den växer än mer när man får den på riktigt.

This record hasn´t been released physically yet, so first I thought I would save it for next year, but I changed my mind, it´s officially released this year. The second record from one of your favorites of course has some to prove. I can say that this record is not as good as her debut but it´s still a good record. It´s dark synth that you can dance to, but it´s not as dark as the first album. Maybe it grows a little bit more hen I get it for real.

2017 års bästa skivor, plats 11-15

 Plats 11. Beck - Colors   (Capitol)

 Jag vet inte hur Beck gör, men oavsett vilken sorts skiva han gör så blir det bra, förra skivan var mer lågmäld alt.country, här är det up-tempo pop som egentligen är alleles för mainstrem för att fånga mitt intresse, men så klart älskar jag det ändå, årets feel-good skiva!

I don´t know how, but whatever Beck does, it´s great. His last record was more mellow alt.country, this time it´s up-tempo pop that in general would be too mainstream to catch my interest, but of course I love it, feel-good record of the year! 

  Plats 12. Jennie Abrahamson - Reverseries      (how sweet the sound)

Hon har kommit fram till album nr 5 och det blir mer och mer intressant för varje skiva. Eget och storslaget och med en hel del elektronik som hjäler till att skapa fina ljudbakgrunder, rösten har ju alltid varit fantastisk.

This is her  5:th album and everytime it´s more and more interesting. She have really found her own way and it´s epic. Lots of electronics used to create the backgrounds, and her voice has always been fantastic

Plats 13. Do make say think - Stubborn persistent illusions   (constellation) 

9 år har gått sen förra skivan, men det låter bättre än någonsin. Do make say think har skapat en egen nisch i den instrumentala postrocken, svårt att bekriva, men lätt att tycka om.

9 years have past since the last record but it´s better than ever. Do make say think have created their own niche in instrumental postrock, hard to describe, but easy to like.

 Plats 14. Brian Eno - Reflections    (Warp)

Det här är lite som en ny "discreet music" en lång låt (54 minuter)  som bygger på olika sekvenser som vävs ihop till ett vackert stycke musik. 

This is a little bit like a new "discreet music" one long song (54 minutes) It´s built up by sequences that is oven into a beautiful peace of music.

Plats 15.  Den sorte död - Intet kan stoppe den sorte död

(Angst/Offermose split/co-lab)   (Pomperipossa records)

Offermose och Angst kommer båda från Danmark och gör mörk elektronisk musik. Det här är både en split och en samarbetsskiva, på a-sidan så skapar dom musiken tillsammans, b-sidan är två från vardera bandet. Det rör sig om minimal kraut skapad med synthar, i finaste Tangerine dream, Klaus Schulze stil, men lite mörkare och dystrare.

Both Offermose and Angst hails from Denmark and the both do dark electronic music. This record is both a split and a cooperation between the bands. On the a-side the play togehter, and on the b-side they have two tracks each. The music is minimal kraut created with synths, it´s reminding me of Tangerine Dream and Klaus Schulze, but it´s a bit darker 

2017 års bästa skivor, plats 16-20

 Plats 16. Circle - Terminal (southern lord)

 Galna finnar som gör en udda mix av hårdrock, kraut och T-rex-influerad 70 - talsrock. (på den här skivan alltså, man vet aldrig vad man kan vänta sig från dem) Ge inte upp när du hör 80-talssången för första gången, man lär sig älska det, precis som kaffe!

Mad Finns that gives us an odd mix of Hard rock, kraut and T-rex influenced 70´s rock (at least on this record, you never know what to expect from those guys) Don´t give up when you first here the 80´vocals, you´ll learn to love it, as with coffee.

 

 Plats 17. Björk - Utopia  (one little indian)

 Som vanligt är Björks skivor inget lättlyssnat och simpelt, utan kräver en hel del (t.ex. hörlurar)Men när man väl lyssnar ordentligt så imponeras man av hur vackert och genomarbetat och detaljerat allt är. Ovanpå alla ljud, samplingar och udda instrument så svävar hennes utrycksfulla röst.

As usual a record from Björk is´nt about easy listening, you need to work a little (and you maybe need headphones) But when you really listen, you´ll get impressed of the beauty and how detailed and well worked every little sound is. Above the sounds, odd instruments and samples her expressful voice is hoovering.

 Plats 18. Träd, gräs och stenar - Tack för kaffet     (Gåshud/Subliminal records)

 Veteraner och kanske urfäderna för den svenska psykedeliska rocken visar att dom fortfarande kan. (eller i alla fall kunde, skivan spelades in mellan 2006 och 2012 och under den tiden avled två av medlemmarna) när Långa jam i makligt tempo, inga stora penseldrag, men väldigt hypnotiskt och bra.

Veterans and fathers of swedish psychedelic rock shows us that they still can do this (or at least could, this record was recorded between 2006 and 2012 and during that time two of the members passed away). Long jams in a mellow tempo, no big moves but very hypnotic and great!

 Plats 19. INVSN - the Beautiful stories    (woah dad)

 INVSN har tagit ytterligare ett steg mot krautig postpunk och goth och det finns även mer industriella inslag. Mer varierat än tidigare också, både sången som sköts av fler än Dennis men även införandet av mer synthar har gjort att soundet breddas.

INVSN has taken another step towards a more kraut/postpunk and gothic sound, and even with some industrial parts. It´s more varied than earlier, the vocals is now sung not only by Dennis and also the use of more synths makes the sound wider.

Plats 20. Chelsea Wolfe - Hiss spun     (Sargent house)

Chelsea fortsätter att bjuda på melankolisk nattsvart rock med industriella inslag, blandningen av mörkt, hårt och skört gör att det blir extra intressant Den här skivan är bra, men tycker dock inte att den har kommit upp i samma nivå som hennes två föregånde skivor.

Chelsea continues to give us pitch black rock with industrial touch, her blend of dark, hard and ethereal makes this much more interesting. This is a good record but I don´t think it goes up to the same level as here two last abums.