SÄ hÀr pÄ nyÄrsafton... hur ska jag summera löparÄret 2013 dÄ?
Fantastiskt kul!
Det var fullt av utmaningar, en massa trÀning förstÄs och pirriga lopp som gjorde mig stirrig men framför allt; tog fram det bÀsta ur mig vid ett par tillfÀllen.
De roliga och utmanande loppen har jag rapporterat om (vem hade trott nÄgot annat), kronan pÄ verket var nog Berlin marathon som fick en sÀrskild plats i mitt löparhjÀrta, dÀr klÀmde jag till med ett personbÀsta, nÄgot jag
aldrig trodde jag skulle göra.
Det blev roligt nog flera PB för löpartanten, mÀrkligt nog pÄ alla distanser 5 km, 10 km, 21 km och 42 km -
det lÀr nog inte intrÀffa igen men det var kul att fÄ vara med om det!
Attan, vad jag trÀnade i perioder, minns en del stolligheter som 30 km i julivÀrme. Det ska jag försöka undvika, man
mÄste ju inte trÀna sommarens varmaste dag liksom.
Och löptrÀningen pÄ resan nÀr vi var i England var kalasrolig, liksom SkÄne.
Inte utan att man sitter hÀr och blir lite nostalgisk faktiskt.
VÄrruset blev precis som ett riktigt vÄrrus ska vara och det direkt efter Gbg-varvet som 2013 var ett vÀldigt varmt varv. SÄ var det Stockholm som kallade, rÀtt kallt och blött den hÀr gÄngen ocksÄ.
AjfÄnen som spelade musik (ett tag) för mig tog stryk och hade, jag citerar mobillagarkillen; onödigt mycket vatten i sig.
Jag fick för mig att springa ett lokalt lopp i julivÀrmen, en halvmara som jag skulle se som "trÀning" blev förstÄs blodigt allvar för mig i alla fall och jag klÀmde dit med ett PB mot alla odds eftersom det var sÄ varmt. KÀnde mig stursk efter det, det höll i sin nÄgon dag för stirrig var jag förstÄs som vanligt nÀr det var dags för nÀsta lopp.
I augusti sprang jag ett mil-lopp och ett maraton. Backar som sÄg till att utmana mig och jag antog dem.
Tjejmilen - aaaalltid lika roligt, Àven om jag muttrade över mitt resultat. Men man springer och springer och sÄ har kul med tjejerna - vad mer kan man begÀra?!
And then came Berlin.
En fantastisk löparfest var det, lÀttlöpt bana, fantastisk publik och roliga dagar med gÀnget som jag Äkte med dit.
Jag springer - för att det Àr det jag vill.
För att jag kÀnner livet dÄ.
För att det kan vara sÄ omvÀxlande, bitterljuvt, anstrÀngande.
Och roligt. Jag hoppas 2014 har mycket roligt att bjuda pÄ.
Men - istÀllet för att pladdra en massa kan man sammanfatta 2013 i en bild ocksÄ.
Som den hÀr.
Med sunkiga löparkepan pÄ, musiken i öronen, klockan pÄ armen, blicken fokuserad - lÄngt dÀr framme.
foto; Peter Holgersson/Josefine Loftenius
lÄnad frÄn lopningforalla