Att fylla 50 och släppa bok

samma vecka är förstås alldeles galet roligt. men jag är bekymrad över groparna runt ögonen. Ni andra säger säker ringar men i mitt fall pratar vi faktiskt om GROPAR.
På torsdag morgon när jag har min releasefrukost kan de vara djupa som kratrar.

Det är upplagt för galen jetlag men det är det värt. Det är värt hålen också
Ikväll åker vi hem.
Minst fem kilo tyngre.
Herregud vad vi har proppat i oss ... av sådant här:

Söndag i New York

Det är sonen som har spenderbrallorna på. Själv är jag en fattig kulturarbetare (åh, jag älskar att säga det) och hänger mest med som väskbärare.
Till den här väldigt trendiga butiken på Fifth avenue, Hollister, fick man köa men det var det värt. Väl inne fanns det fåtöljer till oss som bara var följare.
Där satt jag exakt en timma.

Sedan promenerade vi över Madison till Park avenue

 och traskade vidare, hungriga och lätt griniga, mot Grand central där vi inte hittade ett café, istället gick vi tvärs över gatan och in på sämsta syltan hittills.
När vi behöver fika så behöver vi det NU, annars är risken stor att vi blir ovänner, och då får vad som helst duga.

Nu är vi på hotellet en stund, och sedan ska vi äta på Hard Rock.

New York är precis så häftigt som alla säger.

I går kväll var vi här.

Times Square.
Helgalet.

Och annars idag har vi gått. Och gått. Och gått.

Bryant Park. 

Fifth Avenue. 

50 vilar benen i Central Park

the Loeb Boathouse 

Världens överraskning

väntade på mig när jag kom tillbaka till hotellet vid 6-tiden efter att ha ränt på stan hela dagen.

Jag blev så glad att jag började gråta och därför skakade kameran när jag skulle fotografera.
Från Simona, Pernilla, Susanne, Sandra och Malin.
Det är så otroligt snällt.
Tusen, tusen tack!!!

Vi hade en superkväll

på The View. Med en pratglad och frågvis son blir det extra kul när personalen glatt svarar på alla frågor och berättar om det man ser från restaurangen som snurrar ett varv på en timma, 48 våningar upp.
Jag trodde att det var en turistfälla, men måste säga att i så fall så är det en bra sådan.
Mycket god mat, härliga vyer och personal som gör mer än de behöver ger betyget 5 av 5.

Självklart berättade jag att jag fyllde 50.

Diverse.

Stadig frukost på sylta

Väldigt new yorkskt hus.

Finns det EN Karen Millen butik i en stad så hittar jag den.8

A room with a view

Från 31-första våningen.

Och minsann, från vårt fönster kikar även ett av världens mest berömda Empire state buildings fram.

Resan startade bra med en grabb-kör från London som var på väg till USA för att tävla. När vi fick en försening i London tog de helt enkelt tag och började sjunga.

Sonen sjöng för mig i morse, och nu ska vi ut på stan för att äta frukost.
Hurra, vi är i New York och det är min födelsedag!

Och som på beställning

verkar det som om söndagens prognostiserade regn i New York har dragit vidare och istället får vi 13 grader och sol även den dagen.
Hoppas, hoppas.

Nu ska jag bädda fint åt min mamma.

Om jag inte vaknat halv fem

kanske ni hade sluppit inlägg på den här bloggen idag, men icke.

Just nu är jag inne i projekt "få igång magen nu istället för ombord." För att driva på det dricker jag förstås kaffe. Mellan kopparna springer jag runt och pysslar.
Till exempel har katten fått ny sand och strax ska han också få mat.
Som om han bryr sig. Så här dags tycker han att man borde sova istället för att yra runt i resfeber.

När jag kliver på planet kliver min mamma och Maggan in i lägenheten i Farsta.
Sonjas sista vilja ligger på bordet för omedelbar läsning.

Knack, knack på dörren

och in kom en arbetskamrat från Dysberondekliniken och överlämnade 100 dollar i födelsedagspresent.
Jag blev jätteglad.
Åh, vad det är roligt att fylla år.

Nu naglar, snart Grey´s.
Tjohej.

Det lutar åt att jag börjar bli klar.

Återstår att äta och piffa till alla naglar.
Som skrivare har jag helt tappat det stinget, dessutom är nageln som jag klämde häromsistens fortfarande blå och om nagellack kan dölja det vet i tusan.
Strunt samma.
Jag fick finfina besked från förlaget idag, så lite ovårdade och klämda naglar spelar faktiskt ingen roll.

Om två dagar är jag 50.
Fattar ni?

Sonen är lugn och fixar lunch

medan jag är hispig och undrar om jag verkligen hinner att äta.
Därmed är allt som vanligt.

Jag betar mig framåt på min lista och kan nu dra ett streck över checka in.
Vi bytte lite platser så att vi slipper kliva över andra när vi ska upp och gå. Åh andra sidan måste kanske någon kliva över oss.
Strunt samma.
Nästa punkt: Stryka fina kläder
Jag börjar med det nu.

När kvinnan i tvättstugan

säger att hon har sett min bok i Bonniers bokklubbskatalog, och beställt den, blir jag alldeles knottrig.
Tjohej, vad roligt.

Nu ska jag köpa kattsand.

Ibland kör det ihop sig.

I morgon har Pernilla releasfest för sin sprillans nya roman, Alltid du, och jag kan inte gå eftersom jag sitter på ett flygplan då.
Nästa vecka har jag releasefrukost för Sonjas sista vilja, och då kan Pernilla inte komma eftersom hon jobbar.

Pernilla:

Grattis.
Världens största grattis!

Ledig, och längre to do lista än min

finns troligtvis inte.
Jag börjar i tvättstugan om 10 minuter.

Igår kväll skaffade jag mig två gigantiska ögonbryn.
Jag kan ha suttit med krämen på fem minuter för länge.
Så ser jag inte ut i passet.

Jag tror faktiskt inte att jag har varit ledig

en hel vecka sedan 2008.
Från och med i morgon är jag det, och min ledighet avslutas nästa vecka med releasefrukost för Sonjas sista vilja.
Jag tror att alltihop blir alldeles, alldeles underbart.

Forecast

Thursday Night: A chance of showers before midnight. Mostly cloudy, with a low around 45. Chance of precipitation is 30%.

Friday: Sunny, with a high near 62. 

Friday Night: Partly cloudy, with a low around 42. 

Saturday: Partly sunny, with a high near 60. 

Saturday Night: A chance of rain. Mostly cloudy, with a low around 47. Chance of precipitation is 30%.

Sunday: A chance of rain. Mostly cloudy, with a high near 57. Chance of precipitation is 30%.

Sunday Night: A chance of rain. Mostly cloudy, with a low around 46. Chance of precipitation is 40%.

Monday: Mostly sunny, with a high near 62. 

Summering: Mellan 13 och 16 grader. Lördag kväll och söndag, risk för nederbörd.

TV-tipset.

GCB (Good Christian Bitches) på femman, tisdagar kl 21.

Somna om?

Moahaha.
Inte en chans.
Huvudet går igång i någon form av tokspinn så fort jag vaknar till.

Morgonens fundering har handlat om vilka byxor som min rumpa kan tänkas överleva i under många timmars resa över Atlanten.
Tre koppar kaffe senare har jag fortfarande inte kommit fram till något.

Nä, inte har jag sovit, inte.

Jag har inte skurat golven heller. Istället hittade jag Svinto och gick loss på min gamla spis, ni vet en sådan där med vanlig plattor.

Ungefär en sådan här, bilden har jag lånat på nätet.

Och på tal om gammalt.
Igår intervjuades jag av sonen eftersom han höll på med ett projekt i Historia och behövde prata med gamla människor.
Det gällde musik, och det tog inte särskilt lång tid innan jag tog över intervjuandet och pratade om Kaj Kindvall som om det var igår jag satt på mitt rum med min bandspelare och spelade in Poporama och Discorama, föregångarna till Tracks.

Det finns likheter mellan min spis och min gamla kassettbandspelare.
Det är återigen det där med att inte hänga med, eller kanske att inte bry sig.
Funkar det så funkar det.
Man putsar det när det har blivit för skitigt, men är det inte sönder får det åka med ett varv till.

Jag ber om ursäkt för min egoism,

och jag hoppas verkligen att ni fick ett avtal ni är nöjda med, men jag är tacksam för att det inte strejkas på Arlandas säkerhetskontroller de närmaste dagarna.
Hur det blir med flygbussarna återstår att se ytterligare ett dygn.

Just nu vilar jag mig efter att ha skrubbat köket.
Golvet återstår.
Det kan hända att jag måste sova en liten yttepyttestund, innan jag tar tag i det.

Händer det er också att ni

kommer på er med att flabba högt för er själva?
Hö, hö, hö hörs det kanske lite för ofta från mitt hörn av soffan och jag tror inte att det är riktigt nyttigt att kunna ha så roligt alldeles för sig själv. Jag har en känsla att det är ett förstadie till galenskap.

Jag ska ta tag i det där med min ensamhet när vi reser på torsdag.
Då minsann ska jag le inställsamt, flirta diskret och prata med min allra bästa brittiska accent eftersom amerikaner är så förtjusta i det.
Hö, hö, hö.

Om exakt två veckor.

Då ni. Då kommer den.
Boken.

I väntan på det fortsätter jag städa.
Och läsa Spaders blogg.
Hon är i New York just nu.

Snodde en utmaning från Sus

1. Du ska tillbringa en månad i en välutrustad stuga på en öde ö. Du får ta med dig en levande varelse och tre personliga föremål, vad väljer du?

Lypsyl, näsdroppar och tuggummi. Colin, vem annars? Sonen skulle tvärvägra.

2. En deppig tonåring i din närhet tycker att livet känns rätt meningslöst. Vilken film eller bok skulle du sätta i hans eller hennes händer för att inspirera och ge perspektiv på tillvaron?

Jag skulle inte ge en film eller bok för att inspirera. Fram för rätten att få deppa ifred emellanåt.

3.Vad är det onödigaste inköpet i din garderob?

Just nu ett par skor. 

 

4.Din arbetsgivare har avsatt 50 000 kr för din "personliga utveckling" i år. Du får själv välja vad du ska spendera dem på. Hur kommer du att använda dem?

Oj. Jag tror att jag skulle vilja lära mig yoga. Däremot vill jag slippa allt meditationstjafs. Inte min grej. 

 

5.Berätta om din senaste riktiga aha-upplevelse!

Att jobba på lönar sig.

 

6.Om du fick en miljon kr skattefritt i arvode, skulle du då tacka ja till att medverka i en dokusåpa eller reality show? I så fall vilken?

Definitivt. Vet ni hur mkt jag skulle kunna skriva med en miljon på kontot? 

Vilken? Hm. Ha. Let´s Dance!!!

7.Nämn en person som du skulle vilja träna för om du fick chansen?

Tja, lite acting mot Colin skulle säkert göra någon form av nytta. För oss båda.

8.Nämn en djurart du skulle vilja få prova att träna?

Ingen faktiskt. Jag har gett upp efter 13 år med min katt.

9.Vad är vardagslycka för dig?

Att slippa laga mat.

10.Vilken position i syskonskaran har du (endabarn, storasyster, mellanbror etc), och tror du att det har påverkat dig i livet?

Storasyster. Och länge ensambarn. Ja, det har självklart påverkat mig.

11.Vilka hobbies/intressen har du om 20 år?

Jag skriver och träffar barnbarn. Är möjligtvis ruskigt rik efter den där dokusåpan och mängder med sålda böcker. Däremot sitter jag fortfarande i samma soffhörn och har troligtvis jävligt ont i svanskotan. Det kommer inte att förändras för att det går 20 år.

Hugg du som känner dig manad!!

På tv just nu (ni måste tro att jag är tv-galen och det

har ni rätt i) så går reprisen av "Kvällen är din."
Och som vanligt hyllas de som gör allt för andra.

Inte för att de inte ska hyllas, men tänk om man plockade fram någon som efter att i alla år av tänkande på andra hade börjat tänka på sig själv?

Det skulle jag gilla som föredöme.

Men herregud, när ska "svårt" bli ute?

Sångerskan jag lyssnar på just nu ser ut som om hon lider av svåra plågor när hon sjunger sin egen musik. Mannekängerna jag såg häromdagen såg allt annat än lyckliga ut i de fina kläderna. Recensenten skriver så svårt att jag inte begriper om det är en hiss eller en diss.

Kan någon berätta för mig vad som är så kittlande med svår?

Det ser ut som om vi måste packa för 13, snarare

än 23 grader. Man kan kolla prognoser på smhi.se. Väry trovärdigt. Svenskt och tryggt.

Det viktigaste är att vi inte fryser, för det är förfärligt om ni frågar mig.
Mitt bästa värmetips är att alltid ha en sjal i väskan. Den kan både vara tunn och piffig, det viktigaste är att den går att vira runt den känsliga lilla halsen vid första köldskakningen.

Idag står tvätt och städ på agenden.
Jätteroligt.

Och hurrni, Tv4.

Sluta fråga en 17-åring om hennes kärleksliv. Sluta genast!!!

Ni kan fråga mig när jag är med
Jag är 50 om exakt 6 dagar.

Han säger i klippet att han inte har så gott

självförtroende, ändå ger han ett sådant genuint intryck. Inga fasoner, ingen drift med sin egen vikt. Inget trams och ingen självhävdelse.
Och hans vän. Vilken tjej.
Jag kan se det här 100 gånger och gråta lika mycket varje gång.

Det är kallt som satan i Farsta,

och min gamla vårjacka av modell "vi som har lämnat västkusten men ändå vill se ut som om vi kan segla" var inte ett dugg värmande.

För att få upp värmen ska jag vifta med min dammtrasa.
Sen måste jag nog sova en stund.

Som så många gånger förut, så uttrycker

journalister "förvåning" över att en brottsling inte visar känslor, som om man förväntar sig empati/ånger/skuld/skam från förövaren.

Men är inte frånvaron av det - eller förmågan att stänga av - själva förutsättningen för att kunna begå grövre brott?
Det är inte en människa med utvecklad empati som mördar över 70 personer.

Den här dagen har en agenda.

För säkerhets skull har jag skrivit ned den.
Det som inte är nedskrivet finns inte i min värld.

Jag är lördagsledig fram till klockan 09.00.

Hellberg

sparkar igång dagen med en sko från Nilson. 599:-
Troligtvis omöjliga att gå i, men vem bryr sig?

Jonas Gardell

har skrivit om åren då aids tog över världen, i alla fall de flesta människor sexliv.

1983. Jag var inte så medveten om det då. 1986 när jag började flyga blev sjukdomen oerhört verklig eftersom flera av mina dåvarande arbetskamrater drabbades och dog.

HIV-fallen minskar inte i Sverige. Tvärtom. Nästa grupp att drabbas är våra ungdomar.

Första delen av Gardells trilogi kommer i augusti.

Ibland, läs idag, blir jag ruskigt

sugen på salt och det enda som duger då är salta chips från Estrella.
Mm, vad gott.
Snart har jag ätit upp hela påsen.

Hostan som försvann?

Jag har hostat säsongsvis så länge jag kan minnas.
Första och enda gången jag gick till en doktor fick jag pulmicort som jag aldrig använde.
Numera får jag mina hostattacker på förmiddagen och alltid efter jag har borstat tänderna. Det kan vara så illa att jag kräks till sist.
Jag har väldig lite hosta sommartid och det är nu min fråga kommer:
Är det för att det är någon form av sommar som jag inte har hostat alls på en vecka ... trots förkylning.
Eller är det för att jag har slutat med nikotin????
Kan nikonet vara boven bakom hostan?


Väry spännande.
Det kan vara så att jag inte får svar på frågan förrän i höst då hostan borde komma tillbaka.
Sedan ska jag rapportera mina noteringar till vetenskapen.

Lunch:

två stekta ägg på en macka.

Jag testar frisyrer inför min födelsedag då jag tänker vara piffig.

Och för att det ska bli bäst har jag rullat upp håret på finfina papiljotter. Håret blir så väldigt mycket mer samarbetsvilligt efter det.
Ibland är det fint med uppsatt hår, alldeles särskilt om man har fin kläder på sig. Och höga klackar. Och örhängen. Och hela ansiktet insmetat i allsköns jox som gör att man strååååålar.
Då är det fint.

Annars har jag det i en vanlig enkel tofs.
Urtrist men oerhört praktiskt.

Ena dagen (igår) säger väderprognosen

att det ska bli sisådär 23 grader varmt i New York, idag att det ska bli 14.
Det är lite skillnad på det.
En hel jackas skillnad.
"Jag får helt enkelt låta bli att packa redan nu", säger Åsa, före detta resproffs, numera ett nervvrak med oväntade kontrollfasoner.

Inne hos oss

är det varmt och mysigt, och någon vidare lust att gå ut är det nog ingen som har idag. I alla fall inte i den här delen av landet.
Jag är ledig och ska ägna mig åt hemarbete.
Mycket passande en dag som den här.

GRATTIS BRYNÄÄÄÄÄÄÄÄS!

Vi pratar om vår resa nästa vecka,

och jag kan inte göra det i normal samtalston eftersom jag är så upphetsad. När jag börjar hoppa upp och ned har inte sonen lust att prata längre.
Just nu skriver jag listor.
Och så måste jag göra dubbla kopior på alla biljetter och vouchers. Ifall, ni vet.
Idag fick jag mail från British Airways, men jag har förstås redan fyllt i den Apis de ber om, för det är sådant jag gör.

Vi kommer att flyga via London, och jag har inga som helst problem med att vara på Heathrow ett par timmar. Det är när det blir fler än så det blir jobbigt.
Jag tror att sonen och jag hade fyra-fem timmars försening när vi var i London för några år sedan, man kan inte säga att jag hoppade särskilt mycket då ...

Idag har jag fikat med en kompis.

Tänk vad sån´t är trevligt. Fram för mer fika åt folket.
Kaffe är inte min grej på eftermiddagen och inte min kompis heller, alltså sörplade vi i oss smothies och köpte majblommor.
Säljarna var söta och trevliga, och det gick inte att köpa bara från en av dem.

På min jacka har jag nu en blomma plus en krans.

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

UNICEF vaccinerar i Elfenbenskusten © UNICEF/Asselin 

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här:unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial påunicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Bloggkampanjen tillsammans med Apotek Hjärtat är en del av vår årliga kampanj ”För varenda unge”. Under en månad anstränger vi oss lite extra för att värva nya Världsföräldrar. Bland annat genom Humorgalan som sänds i TV4 den 1 maj kl 20.

Såg ni Grey´s igår?

Den vanligtvis så egensinniga Christina blir en annan person när hon misstänker att hennes man är otrogen.
Välkommen i klubben.
Vi känner på oss, blir knäppa och har tyvärr ofta rätt i våra misstankar ... om vi inte från början är kontrollerande och svartsjuka. Då har vi sällan rätt även om vi verkar vilja ha det.

Väldigt många googlar på otrohet och kommer till min blogg just nu.
Otroheten kommer nämligen fram. Oftast för att vi känner den på oss. Sällan för att någon berättar frivilligt.
Christina i Grey´s må vara en karaktär.
Men man har gjort henne oerhört trovärdig just i den här situationen.

Summering

av en veckas nikotinuppehåll: Jag trodde att det skulle vara svårare.

För ett tag sedan läste jag ett par artiklar som handlade om att man hade kommit fram till att nikotin inte var så beroendeframkallande som man tidigare trott; att det är andra saker som gör att man fastnar i tobaksmissbruk.
Vanan till exempel.
Det är också den som har visat sig för mig under veckan och slutat med tuggummi har jag inte, men istället kör jag på den vanliga varianten. Däremot ser jag mig fortfarande om efter kartan med nikotinet innan jag kommer på att jag har slutat med dem.
Ingen direkt abstinens. Möjligtvis lite de första två dagarna men sedan ingenting annat än saknad av smaken, men det är inte abstinens.

Vi är många som har tuggat i åratal efter vi slutade med cigaretter. Vi är lika många som tror att vi sitter fast i ett beroende av nikotin. Jag tror inte det längre. Jag tror vi sitter fast i en vana.

God morgon.

På riktigt.
Det är rätt så mycket ajöss med förkylningen. Ingen feber och ingen huvudvärk. Tjoho.
Att det ska snöa ymnigt i morgon tänker jag strunta i.
Jag går helt enkelt ut idag istället.

Mamma och hennes bästis

kommer hit och passar katten när vi är i New York. Bättre present än så går inte att få, rädd om den där lilla kraken som jag är.
I helgen ska jag skriva instruktioner om hur Misse ska tas om hand, hur fjärrkontrollen funkar och var man hittar salt, peppar och kaffefilter.

Tack och lov har jag teve-kanalen BBC Entertainment där det tydligen dansas varje lördag.
Den svenska varianten är inte alls lika populär hos min mamma.

Mina karaktärer i Sonjaböckerna

rör ju på sig, därför passar det utmärkt att göra research inför trean när jag nu ändå ska till New York.
Det kan ju hända att jag kommer på att mina karaktärer inte vill sätta sin fot i den stan och då kan det vara bra att veta det innan jag börjar skriva.

Nu ska jag kliva ut morgonrocken.
Hurra!

Onsdag.

Om mitt tillfrisknande håller den här takten så borde förkylningen vara borta på lördag.

Jag håller en tumme för det eftersom helgen är fulltecknad av tvättande, städande och packande. Sonen och jag ska ju åka bort snart. Nästa torsdag närmare bestämt. Dagen efter äter vi här. Och dagen efter det är jag 50. Jag vet att jag tjatar lite om det men det är så märkligt att jag MÅSTE repetera det gång på gång.

Har ni era bröllopsbilder hängande på väggen?

Ett program på ettan visar upp de gamla bilderna, och det är inte en rolig historia.
Nu är inte jag gift, men kan man inte ta ner de där när bäst före datumet har passerat?
Sätt upp fina svartvita bilder på mormor och morfar istället.

Det var dagens förortstips för att få till smakfulla väggar.

Jag är väl inte direkt

den raskaste flickan i förorten, men vad tusan. En timme i framstupa sidoläge kommer att göra susen.

Skål och god natt.

Så här fina installationer

bjöd förorten på igår. Utmed hela vägen låg snöklumparna och väntade på att få smälta bort.

Halv sex,

längre än så gick det inte att sova idag.

Just nu singlar snöflingor mot farstamarken, och om tio dagar fyller jag femtio.
Det måste vara den konstigaste våren någonsin.

Men fy vad det är långtråkigt att vara sjuk.

Jag har just sett säsong tvås sista avsnitt av Grey´s. Oj, som jag grät när hundar och människor dog.
Meredith och Mc Dreamy hade sex i ett undersökningsrum.
(Om ni inte visste det så repriserar femman hela serien från början)

Anyway: Säsong tre ligger i mitt skåp.
Det är lätt hänt att börja se den.
Jag menar, jag är sjuk, herregud.
Och uttråkad. Och kan inte läsa för då får jag huvudvärk. Samma sak om jag sitter upp.
Sova går inte, det har jag redan gjort.
Återstår Grey´s säsong tre.

Jag kan ju kolla bara på ett avsnitt?

(Senast jag såg säsong 3 på dvd ångrade jag mig som tusan eftersom jag gillar mina rutiner med att se serien på femman varje dag 17.05. Säsong tre börjar i morgon.)

Huvudvärken och tandlossningen

är på bättringsvägen, hurra.
Fortfarande inget nikotin. Det är baske mig hurra det också.
Jag siktar på febefri i morgon.
Nu ska jag sova.

God morgon.

Jag har just avbokat kvällen releasefest.
Tyvärr.
Men så är det när man inte är helt på hugget.

För övrigt var jag uppe vid två-tiden. Det var inte så många andra som var, i alla fall inte vad jag kunde se från mitt köksfönster.
Jag hann se en avsnitt av "Huset fullt" innan jag somnade om.

Idag blir det morgonrock hela dagen.
Ungefär som varje måndag.

Det känns som om tänderna i överkäken snart

ska lossna.

Jag tror att det blir bäst om jag lägger mig.
God natt, bloggen.
Och heja Brynäs.
Jag tittar inte.

Det blir pizza.

Modern måste vila.

Det finns ingen, och jag menar verkligen ingen, som är så ynklig och faktiskt patetisk som jag när jag är lite snuvig. Jag manipulerar, överdriver och använder alla trix i boken för att få det jag vill ha.
Jag är en förfärlig människa.
Men himla gullig när jag är frisk.

Jag har fått ett "gilla-samtal"

idag och jag kan inte säga ett ord mer om det än att det var precis vad jag ville ha när huvudet dunkar och galningar härjar i tvättstugan.

Idag skickar jag sonen till Konsum. Eller kanske till pizzerian runt hörnet?
Jag har ställt klockan på 16.00. Det är då reprisen av Grey´s börjar.

Jag äter magnecyl

och räkor.
De senare är kvar sedan gårdagens fina mackor och det är helt rättvist att jag får dem eftersom jag INTE sov till halv elva.

För övrig vore jag tacksam om den här förkylningen vek hädan i morgon. Då ska jag på releasemingel.
Sådant vill man bara inte missa.

Och nej.

Inga tuggummin med nikotin.

Det går fintfint.

En förkylning verkar vara på gång,

och det är lika bra att ta eländet nu som om en och en halv vecka när jag ska åka flygplan.
Flyga snuvig är så där.

I natt drömde jag om någon som verkade vara en lysande ny karaktär.
Nu kommer jag inte ihåg någonting.
Bara att hon var bra.

Söndag.
Här körs ingenting idag.

Kolla vad fint

Bonniers bokklubb presenterar Sonjas sista vilja. Sid 10-11.

"Charmig, oemotståndlig och livsbejakande. Åsa Hellberg har skrivit en riktig hjärtevärmare."

"Boken bjuder på överraskning efter överraskning. Börjar du läsa så vill du inte sluta."


Hurra!

Simona kommer med sin tvåa i augusti.

Läs mer här!

Medan sonen tar på sig mössor, vantar

och vinterkängorna som jag tryckt längst in i en garderob någonstans, tänker jag sitta i min soffa och filosofera.
Just nu handlar tankarna om bok nummer tre i Sonja-serien och det är precis som om jag har glömt att jag måste börja skriva för att de bästa idéerna ska komma. Både ettan och tvåan kom under skrivtiden, det enda jag hade när jag startade dem var en bild.

Så. Egentligen är det bara att dra igång.
Ändå tror jag att jag ska fylla 50 först. Om 13 dagar. Det kanske blir en viktig erfarenhet för min nya bok.
Jag drömde om det i natt.
Någon sa att jag såg ut som 54.
Det var inte alls kul.

Jag bytte till sommardäck i går.

Jo tack,

så särdeles svår abstinens vill jag inte påstå att jag har men det kan bero på att jag petar i mig ett och annat V6.
Jag har en ask med Sweet Menthol och en med Spearmint.

Ikväll ska jag äta obscena mängder godis, beundra alla vackra blommor jag fick på kliniken idag och heja på Camilla Läckberg.
Grym fredag.

Klockan 14.00 igår slutade jag med mina

nikotintuggummin. Efter tio år. Det kändes som det var dags.
Och på tal om dags, så ska jag byta däck om två timmar.

Ungefär så.
Fredag.
Vad säger vi om det?

Nu ska jag lägga mig ned

i min soffa och se på Grey´s.
De här avsnitten är nästan de bästa.
Slutet av säsong två.
Derek har förstått att Meredith dejtar en veterinär.
Han är inte glad.
Vi kan säga att han är tvärtom.

Min bok får

fem hjärtan av fem möjliga.
Så är det trots att jag är totalt partisk.
Om man som författare inte gillar sin egen bok tror inte jag att andra gör det heller.

Men ja, jag hittade ett par småfel. Och ja, det finns någon mening som jag idag hade skrivit om. Men ändå.
Eftersmaken är värme.

Idag ska jag läsa Sonjas sista vilja.

Från första till sista sidan.
Jag återkommer med recension.

Ikväll har jag

förstås viftat med min sprillans nya bok på Dysberoendekliniken.
Alla sa "Åh, vad fin", så där som man svarar när någon spänner blicken i en och frågar vad man tycker.

Det var mitt näst sista arbetspass. Det sista är på fredag.

Jag fick en väldigt fin växt av tjejerna i min grupp.
Och skötseltips.
Tack och lov.
Jag hatar när växter dör.
Den här ska jag vårda så ömt, så ömt.
Och kortet som kom med.
Vilka tjejer.

Jag håller min bok i handen,

och den är så fin, så fin.
Om jag törs läsa den är en annan femma.

Boken, den med stort B

som i Sonjas sista vilja, har kommit till förlaget.
Provex, men ändå.
Fattar ni?

Ett ex är på väg med post till Farsta.
Jag svimmar.

Tisdag men måndag,

och det är bäddat för att jag ska röra ihop det.

För övrigt saknar jag ett skrivprojekt.
Det dröjer nog inte länge innan jag är igång igen.

Som uppladdning den här dagen kör vi en skrivstuga.
Vi kan ha varit här innan, men vad tusan ...
9 800 000 Euro (dagens kurs; 8.85)

Exakt fyra veckor kvar

tills en av säsongens trevligaste böcker finns i en butik nära dig.

Trots att inte ett ord är sant är mina kvinnor - för mig - oerhört levande.
Åh, vad jag hoppas att ni tycker lika mycket om dem som jag gör.

Favoritmänniskan är vaken

Då är till och med mat ointressant.

Han sitter blickstilla

framför den tomma torrfoderskålen, som om den tack vare stirrandet skulle bli påfylld.
Det blir den inte eftersom djurbutiken behagade vara stängd igår.
Skålen bredvid innehåller smarrigt laxjox, men just nu duger inte det.

Eftersom jag inte står ut med hans lidande blick går jag och handlar innan han börjar gallskrika.

Jag gillar Kajsa Ingemarssons

böcker och tycker att hon har en förmåga att göra dem varma. På vilket sätt har jag inte en aning om.
Anyway. I går hittade jag "Små citroner gula" i skåpet och plöjde den med stor förvåning.

1. Jag kom inte ihåg någonting.
Om jag läser om en bok brukar alltid ett litet "ja, just det, så var det" dyka upp, men inte i den här. Det är knappt så jag tror att jag har läst den tidigare.

2. Total frånvaro av sex, i alla fall skildring av det.
Det är förstås inte alls nödvändigt, men jag hade en känsla av att hon hade med sådana scener i sina böcker. Kanske i de andra?

Det var väl det.
Måndag.
Bra dag.

Fina, fina

Sus har återigen varit i Fjällbacka och vinkat till min mormor och morfar på kyrkogården.
Tack!

Dag efter afton

brukar betyda att vissa stinker gammal fylla.
Om jag andas genom munnen när jag är i Konsum kanske jag slipper eländet.

Jag lyfter bort svart,

och tvättar vitt.
Det ena måste bort innan det andra kan få plats.
Visst är vi väl klara med vinterfärger nu?

Hur kritvitt ansikte står sig mot allt det vårljusa återstår att se.

Efter nio timmars sömn

vaknade jag och slog på tv4, där ett barn grät alldeles hejdlöst av att få träffa en av sina idoler. Naturligtvis bröt jag också ihop, och gråtande kokade jag ägg och la på min frukostmacka.
För sex år sedan, nio år gammal, fick han en ny lever. Idag behöver han "bara" äta 25 olika mediciner per dag och mår förhållandevis bra.
Dessa barnkämpar och deras föräldrar.
Fy, satan, vad bra ni är.

Fantastisk film. 6 minuter. Kolla!

Note to self.

Vid PMS nästa påskafton:

Kolla gärna att dörrarna till överskåpen är stängda innan du reser dig upp från diskmaskinen.

Se till att soppåsen är ordentligt försluten.

Notera var öppningen till den rivna osten är innan du lyfter påsen.

Låt bli att putta till öppna havregrynsförpackningar.

Klia dig inte runt munnen eftersom du så lätt får blodutgutningar som gör att det ser ut som du har sylt i mungipan.

Kläm inga finnar. Det är oerhört barnsligt och blir jättefula ärr mitt i rynkorna.

Glad påsk!

Det där med miljonärsprogram

är nog inte min grej. Det är så hårt redigerat att alla framstår som rena galenpannor (femman just nu).
Jag byter kattens sand istället.
Det är precis så oglamoröst som det låter.

Här blir det ingenting gjort,

men det är inte heller meningen. Det enda som har hänt är att katten har flyttat sig från sängvärme till balkongkyla ... som drar på mig.
Stänger jag dörren vill han in, och stänger jag den när han har kommit in vill han ut.
Så håller vi på.
Men trots det. "I love him so dearly", som Elisabeth Bennet sa till sin far när han undrade hur hon kunde vilja gifta sig med Mr Darcy.

Här en annan favoritscen.

Påskafton,

och sonen är ledig från jobbet.
Jag smyger runt för att inte väcka, men sådana hänsyn tar inte vår katt.
Han puttar upp dörren så hårt att den slår i väggen och sedan marcherar han in och hoppar upp i sängen och lägger sig väldigt tätt intill.
Eftersom han är gammal så snarkar han.
Det låter ungefär som en borrmaskin om man ligger nära.
Jag tror att sonen kan glömma sovmorgon.

Heja Läckberg.

Det enda jag saknade var den för Fjällbackabor så typiska sexigheten *host*.

(Utseendet är ju redan hemma, herregud vad läcker hon var idag.)

Det finns ingen som himlar

med ögonen som Mr Darcy, och det finns ingen som kan skådespela utan ord som Colin Firth.
Jag har sett det mesta han har gjort och vill hävda att den här serien är en av hans bästa prestationer just tack vare det som inte sägs, bara syns.

Jag kan inte ens beskriva

suget jag just fick efter att se "Stolthet & Fördom" igen.
Mr Darcy, here I come!

Ju tystare politiker är,

desto mer verkar folk gilla dem.
Har han sagt så mycket mer än "Hej, jag är sossarnas nya ledare"?

Det kan vara ett framgångsrecept.
Och tänkt vad mycket pengar det skulle sparas i kampanjtider.

Långfredag i Fjällbacka var

ingen rolig historia.
Vi fick nog leka, men mycket mer än så var det inte.
Jag vet inte om jag har hittat på att det var så mörkt, tyst och strängt men det är i alla fall känsla jag har.

Långfredag i Farsta är en annan historia. Här är allt som vanligt.
När sonen vaknar ska han och kompisen till Centrum som är öppet precis som vanligt.
Livsmedelsbutikerna (Ica, Konsum, Hemköp och Lidl som alla ligger 100 meter från vår lägenhet) är öppna till 21 hela helgen, medan resten stänger vid 17-18.
I love min förort.

Nu ska jag läsa klart den här hyllade boken:

Läs mer här.

Här sitter jag redo med mitt godis

och väntar på Let´s Dance.
Det var bra tänkt på fel dag.

Hon har sålt sisådär 300 miljoner böcker,

Nora Roberts.

Sorry, 400 miljoner ...

Dagens hiss går till Jimmy på Norton

som hjälpte mig att avboka en tjänst som jag har haft tidigare men som jag inte begrep hur man avbokade.
Tjopp, tjopp så hade Jimmy fixat det i livesupporten.

Skärtorsdag

Jag känner mig inte ett dugg påskig, gör ni?
Fyra hellediga dagar är det i alla fall, och en av dem ska jag ägna åt att lägga upp min nya fyrtioniokronorsbyxor.
För hand.
Det kan gå lite hur som helst med det. Jag brukar nämligen tröttna fort och då blir det så stora stygn att fållen ofta ramlar ned efter första användandet.
Det är därför jag avsätter en hel dag.
Då kan jag sy lite då och då, och vara väldigt, väldigt noggrann.

Vita byxor. Det är verkligen dags, tycker ni inte?

Det är idag det ska komma kärringar och

knacka på dörren.
Det är naturligtvis helt fel.
De ska komma på påskafton, men det har man inte riktigt koll på i den här delen av landet.
Nu är mitt hus helt barnfritt så det troliga är att vi får äta upp godiset själva.
I år också.
Hurra.

Enligt skolan är

sonen i gott skick, och det är ju alltid skönt att höra.
Det är en högst märklig känsla att han snart bara har ett år kvar i gymnasiet.
Hu.

Själv var jag klar efter två gymnasieår. Det var då jag skulle leva livet istället för att gå i skolan.
På pappret var det säkert en lysande idé ...

Badrumskö.

Eftersom jag är blixtsnabb borde jag ha fått gå först.
Nu måste jag vänta på någons piffande ... innan jag kan göra mig ren och åka till skolan på kvartssamtal eller vad heter nu för tiden.
Själv ägnar jag noll minuter åt piff.
Förfärligt, men så är det.
Jo, jag torkar håret. Räknas det?

BRYNÄS!

Jag behöver inte säga mer.

Jag gör färsbiffar

och hamnade i otakt eftersom potatisen till moset inte är klart, medan resten är det.
Nu är jag förstås världens sämsta kokerska, men just tid är jag dock en fena på.
Jag skyller på potatisen, och bloggar istället.

Idag har jag fått en inbjudan till releasefest.
Manne Fagerlind släpper inom kort sin debut på Damm förlag.
Jag tror att den är hur bra som helst efter att ha hört honom berätta om den på en julmiddag vi var på.

Läs mer här.

Det är kallt som satan

och på Långfredagen blir det snö och minusgrader. Jag struntar i vilket eftersom den här familjen bara ska äta ägg och möjligtvis sätta lite ord på pränt, men det är trist för alla som har planerat att resa eller öppna sommarstugor för säsongen.

Vad ska du göra?

Colin Firth på nian ikväll, 21.00

Visst ser de ut som vaxdockor?